Anna recenserar: Det går an av Carl Jonas Love Almqvist

Den här gången tänkte jag plocka upp en bok som inte alls är ett “ 

förstaval för mig. En bok utanför min bekvämlighetszon. Inte för jag
tänkte att den verkade komplicerad, men en aning tråkig och inte så
aptitretande som mina förstahandsval brukar vara.

Alltså ? bok skriven under första hälften av 1800-talet och behandlar
äktenskapets för- och nackdelar, skråväsendets trångsynta regler och
en kvinnas rätt att rå sig själv. För extra krydda valde jag inläsare
Gudrun Schyman.

Öppningsscenen är mycket fin och hjälper mig snabbt in i berättelsen.
Den beskriver myllret av passagerare som går ombord på en ångbåt i“ Stockholm.
Där möts glasmästardottern Sara Videbeck och sergeanten“ Albert och de lär under
båtturen till Arboga känna varandra och blir“ förälskade. Hela öppningsscenen förklarar egentligen själva bokens“ kärnfråga.

Reglerna för vem som få vara över och under däck, vilka huvudbonader
de bär, om de sätter sig i fören eller aktern och om de får köpa mat“ och dryck från caféet ombord. För passagerarna på båten är de reglerna“ helt självklara och i det närmaste okränkbara. För mig idag, 170 år“ senare, är det oerhört exotiskt och spännande att få kika in i den“ självklarheten. Sara Videbeck vill rucka på reglerna, vill inte ägas“ av någon. Det var då något alldeles revolutionerande för en kvinna att“ alls våga begära det av livet och samhället.

Boken är kanske mer en idéroman än en kärleksoman. Huvudpersonernas“ dialog bär fram vad författaren vill förändra i samhället hand i hand“ med hur får följa hur deras kärlek växer. Det gammelmodiga språket“ skaver en aning i början men man vänjer sig förvånansvärt snabbt.

Likaså är uppläsaren Gudrun Schyman de första tio minuterna en lite“ knepig röst men snart kan man lägga politikern bakom sig och uppskatta“ hennes sätt att läsa så uppriktigt och rakt.

Mitt ?djärva? beslut att prova något aningens annorlunda vad en“ synnerligen god idé visade det sig.

Anna

3 stjärnor

Anna recenserar: Det går an av Carl Jonas Love Almqvist

Anna recenserar: Bibliotekskatten Dewey av Vicky Myron

Böcker om älskade husdjur är lika självklara för vissa att läsa som“ 
det är helt otänkbara för andra att ens överväga. Den här boken
sticker inte ut, den handlar om precis det man tror. En fantastisk
katt vars människa vill odödliggöra hans minne.
Det som skiljer den här kattberättelsen från andra är nog att den här
katten levde ett offentligt liv långt innan boken skrevs och spreds
över världen.
Dewey hittas en iskall morgon i bokinkastet på den lilla staden
Spencers bibiotek. Han får stanna på bibioteket och ges det ståtliga
namnet Dewey Readmore Books. Dewey växer upp där och författaren är
chef på biblioteket och han blir hennes katt. Han är förstås underbar
och det är roande att få följa hans äventyr och hur han tar plats ger
tröst och glädje för alla sorters invånare i Spencer under en svår
period av den stadens historia. Han blir redan under sin livstid
berömd och journalister och filmare kommer till Spencer för att
berätta hans hjärteknipande historia.
Men mest berör ändå författaren Vicky Myrons. Hennes ganska krångliga
liv och vägen till den hon är idag. Hon beskriver staden och
landsbygden runt omkring, människorna som bor där, jordbruket och
vädret. Det fångar mig och väcker nyfikenhet. Aldrig hade jag väl
trott att jag skulle vilja åka till Iowa men nu vill jag också se både
hur majsfälten mognar och hur vinterstormarna härjar där.
Babben är uppläsare och hon gör det osentimentalt och självklart på
sitt eget sätt. Hon ger lokalbefolkningen en egen dialekt som jag
kanske inte helt uppskattar men, hon är ju Babben för tusan, det blir
fint!

Anna

Anna recenserar: Bibliotekskatten Dewey av Vicky Myron

Anna recenserar: Gustavs grabb av Leif GW Persson

Gustavs grabb“ av“ Leif GW Persson“ 

?GW?, som han blivit med snart sagt varje svensk som ser på TV då och
då. Han som sitter och skrävlar i sina skrynkliga kläder och berättar
för oss hur världen egentligen är beskaffad. Självsäker, självgod,
tvärsäker. Den typen som väcker starka känslor hos människor, en
perfekt personlighet som ?går genom rutan? omedelbart, trots att han
sällan tittar in i kameran och för det mesta knappt rör en muskel.
Hur föreställde jag mig hans självbiografi innan jag lyssnade? Mest
som en rak väg till framgång och berömmelse kanske, anekdoter om brott
han klarat upp och kända personer han haft som vänner. Tyvärr tror jag
att det var lite så jag tänkte innan. Jag hade fel, i stort sett.
Bokens tyngd ligger i barndomen och hur den präglat hela hans
fortsatta liv. Hans pappa var grovarbetare och själva ljuset i
Perssons liv. Mamman var hypokondrisk, opålitlig och en mor vars svek
sonen aldrig förlåtit. Mellan de två föräldrar-polerna skapar Persson
sitt liv och det präglar hans syn på sig själv och på sin omvärld.
Hans hämndbegär och revanschlust har fortfarande inte svalnat. Han är
från arbetarklassen och att slitas mellan skammen och stoltheten över
det har format honom. Och däri ligger nog en stor del av svaret på
varför han är som han är, varför han skiter i folk och vad dom tänker
om honom.

Det är spännande att följa och Persson är klok och reflekterande nog
att vända och vrida på varför och hur han blev som han blev.
Uppläsaren“ Peter Andersson“ är perfekt för uppgiften. Han bär Perssons
röst och känns helt autentisk. Lite släpig och lakonisk, så som vi
vant oss att GW kommenterar världen.

Anna

Anna recenserar: Gustavs grabb av Leif GW Persson