Sista dagen att byta mobilbetalningen!

Idag är sista dagen att byta betalsätt för dig som betalar via din mobilfaktura.

Som ni säkert vet har ny lagstiftning i EU drivit fram ett samarbete mellan de största mobiloperatörerna. De har skapat en gemensam tjänst som heter WyWallet och som fungerar som en slags mobil plånbok. Detta tvingar många företag i Sverige, även Storytel, att förändra sina betalningsrutiner.

Övergången från vanliga mobilfaktura till WyWallet har ställt till problem för många så här i början. Vi rekommenderar att du i första hand byter till kort- eller fakturabetalning för att ditt abonnemang ska löpa på utan avbrott.

Du som inte bytt betalsätt ännu riskerar att få ditt abonnemang avslutat hos Storytel men det kan även drabba annat du brukar betala via din mobilfaktura.

Här har Telia en film som förklarar hur du skaffar och registrerar dig på WyWallet:

Vi rekommenderar att du byter betalsätt redan idag.

Vill du inte ha WyWallet byter du till kort eller faktura hos oss här!

Sista dagen att byta mobilbetalningen!

Ekorrn satt i granen, och spanade in ett troll

Stallo
Författare: Stefan Spjut
Uppläsare: Magnus Rosman

Vissa perioder i livet faller hela vardagen på plats, allt bara funkar och jag får tid att lyssna så mycket som jag vill, riktigt svepas med av en bok. Men i ärlighetens namn är det inte så ofta det händer och tidvis blir lyssnandet riktigt upphackat och ryckigt.

När detta senast sammanföll med att jag startat en mastodontlyssning på Stallo påverkade det upplevelsen, sannolikt negativt. Den boken tog nämligen en evighet att ta sig igenom, den är mer än 25 timmar lång!

Uppläsaren Magnus Roosman gjorde ett utmärkt jobb, har inget att invända mot honom men bokens tempo sträcker sig mellan mycket stillsamt nostalgiskt skimmer till hisnande spänning, som att den har lite svårt att bestämma sig för vad den egentligen skall vara och det kräver att man hänger med i svängarna.

Det börjar med en alldeles fantastisk sekvens där en pojke kommer till en sommarstuga någonstans i norrlands skogar på åttiotalet. Beskrivningen av hur han upplever naturen, vädret, omgivningarna och sin mamma tycker jag är helt magiska. Långsamt och detaljrikt beskrivs hur de installerar sig, vad de äter, pratar om och hur deras relation ser ut. Så smyger sig något märkligt in i idyllen, faller som en skugga över den lilla stugan och ett andetag senare är hela deras värld förändrad.

I nutid hamnar vårdbiträdet Susso Myrén mitt i ett kidnappningsdrama. Ett barn är försvunnet och Susso är övertygad om att han rövats bort av en varelse som mest kan liknas vid ett troll. Hon börjar nysta i sin döde fars gamla fotografier och sägner om troll och oknytt som berättats i Kirunatrakten i hundratals är. Hon tar upp jakten på hemligheterna och reser i hisnande fart över hela Sverige och en märklig ekorre har en inte obetydlig roll i sammanhanget.

Det är bitvis riktigt spännande och att våga sig på att skriva en roman om troll och oknytt i vår tid är verkligen uppfriskande. Min invändning är att han borde ha stillat sig med detaljerna. ALLT måste inte beskrivas i detalj. Varje gång en person ska ringa ett samtal behöver man inte en förklaring om hur denne gräver i väskan och får upp kvitton, nycklar, gamla kolapapper och en tampong. Varje gång en person lägger in en snus behöver heller inte skildras. Så är det hela tiden och istället för att ge berättelsen trovärdighet så blir man till slut helt tokig av alla beskrivningar. När man läser en bok kan man skumma igenom sånt men som lyssnare sitter man fast på ett annat sätt och upprepningar och detaljporr kan driva en ljudbokslyssnare till vansinnets brant.

Så mitt råd i fallet Stallo är: Ta dig an den, den är helt annorlunda mot vad du är van vid. Men gör det först när du vet att du har tid och tålamod. Andas djupt och låt dig uppslukas.

Lyssna på Stallo direkt.

Ekorrn satt i granen, och spanade in ett troll

Torka aldrig tårar utan handskar del 2: Sjukdomen…phew.

Recension av: Torka aldrig tårar utan handskar 2. Sjukdomen
Av och med: Jonas Gardell“ 

Är det bara jag som inte för mitt liv kan komma ihåg vad Gardells omtalade bokserie faktiskt heter?! Varje gång som jag har pratat om den har samtalet gått ungefär så här:

– Jag lyssnar på en helt ok bok just nu.

– Vilken?

– Men, Gardells senaste“…vad heter den“…Torka inte“….Torka aldrig tårar“…na (?) utan“…Torka inte eller torka aldrig? Äsch du vet vad jag menar“…

Ja, ja. Ni vet vilken jag pratar om i alla fall“…och nu tänkte jag vi skulle snacka lite om boken. Det här är alltså 2:a delen i Gardells serie om Benjamin och Rasmus som lever i ett aidsdrabbat Stockholm någon gång på 80-talet“….precis när aids var nytt och fortfarande var något som “”bara“” drabbade homosexuella.

När jag lyssnade på första delen var jag kluven, och jag fortsätter att vara det. Å ena sidan “– vilken viktig bok för så många människor! Å andra sidan “– varför kan inte jag som icke-homosexuell få känna igen mig “– åtminstone litegrann? Gardell är så mån om att i sin beskrivning av utanförskap verkligen få läsaren att FÖRSTÅ hur extremt utanför de homosexuella varit att han gör utanförskap (som fenomen) till en känsla enbart för homosexuella. Därmed stänger han ute de heterosexuella helt ifrån att ens kunna förstå hur det verkligen var. Det är synd.

Min andra kritik (ja, för jag har två) är att Gardell inte lyckas vara konsekvent med sina karaktärer. I grunden så gillar jag att han gör personerna i boken levande med olika dialekter och sätt att prata“…men nu har Rasmus bytt dialekt så många gånger att jag inte längre vet vem han är. Pratar han stockholmska? Eller värmländska? Är det Rasmus som pratar finlandssvenska helt plötsligt?! Vad är det som händer?!

Ska vi istället prata om det som gör boken viktig, bra, läsvärd och till en sån bok som alla bör lyssna på, trots att de kanske har ett schizofrent förhållande till Gardell så måste vi bli lite allvarligare. Det som berör mig mest och det som dröjer sig kvar hos mig, är hur homosexualiteten skapar ett stort gap mellan huvudpersonerna och deras familjer och lämnar dem alla ensamma. Det skulle inte behöva vara så, men i den här tiden fanns det inga val “– och det är det som gör boken så gripande.

Så. Jag är extremt kluven. Ena sekunden älskar jag boken, nästa är jag irriterad och arg. Men precis som med första delen av serien uppmanar jag dig att lyssna på den och bilda din egen uppfattning“…för det är en “ helt enkelt en sån bok.

Betyg:“ 

Torka aldrig tårar utan handskar del 2: Sjukdomen…phew.

Ny app, javisst!

I helgen släppte vi en uppdatering av vår iPhone-app som nu är finare än någonsin. Och ett par nya funktioner har vi klämt in också som vi hoppas att ni kommer gilla.

Bland annat kan du nu lägga böcker som du vill läsa senare i din önskelista “– för att alltid ha nåt nytt på gång, och för att inte glömma bort böckerna du vill lyssna på.

Du kan också skicka iväg boktips på specifika böcker till dina kompisar och skriva ett litet personligt meddelande om varför du rekommenderar just den här boken. Boktipsen går att skicka både till de som redan har Storytel, och de som inte har det.

Självklart finns alla funktioner kvar – det ser bara lite annorlunda ut 🙂

 

Mycket nöje!

Ny app, javisst!

Det jobbiga med Storytel

Så hände det. Jag glömde hörlurarna till telefonen hemma. Paniken började redan på tåget till jobbet.

40 minuter utan nåt att lyssna på.

40 minuter där jag skulle göra absolut ingenting.

40 minuter som jag hade kunnat sällskapa med Jonas Gardell, men nu fick lyssna på andras samtal.

Sen glömde jag bort missödet med hörlurarna efter ett par timmar på kontoret. Men nu ska jag ut igen. Som tur är så lyckades jag skrapa fram ett par hörlurar (det vore väl synd och skam om vi inte hade några lurar som låg och skräpade på kontoret) och slipper därmed känna mig naken, ensam och rädd när jag åker kommunalt.

Behöver jag ens säga att jag är lite beroende??

Det jobbiga med Storytel

Deckare – älskad och avskydd genre.

Att hitta någon som säger något nedsättande om genren ““deckare“” kräver ingen ansträngande arbetsinsats, haffa vem som helst på gatan, alla vet vad man ska säga om deckare.

Lättsmält, underhållningsvåld, ointellektuell, bestsellers, vem som helst kan skriva det, illa skrivet, nedsupen polisgubbe som lyssnar på opera eller duktig och nyfiken polistjej kan inte låta bli att lägga näsan i blöt, förutsägbart, läs och släng… ja, man kan hålla på hur länge som helst.

Men hela fenomenet deckare är fullt av motsatsförhållanden. ““Det svenska deckarundret““ betalar i princip för all bokutgivning i Sverige men exporten har också kvävt importen och översättningen av utländska böcker i andra genrer. Fast i perioder kommer någon välrenommerad intellektuell ut och omfamnar ett författarskap eller hela genren. Då brukar nämnas att en deckare eller spänningsroman är en perfekt scen för att berätta om ett samhälle eller en konflikt inom eller runt karaktärerna. Att det rent av är den renaste formen av berättande, att Shakespeare skrev deckare. Typ.

Själv är jag sedan länge en varm deckaranhängare. Jag har gått igenom en viss mognadsprocess, eller kanske snarare läst så enormt många att jag lärt mig vad jag verkligen tycker om, vad som väcker sann läslust hos mig. Vad jag alltid letar efter är vara tvungen att läsa gående, stående, att den hindrar min sömn och att personerna i böckerna kommer mig så nära att jag tror att jag lyfta luren och ringa dem. Det har kokat ner till att jag söker böcker där människornas relationer står i centrum och att det helst ska tilldra sig utanför Sverige men inte i USA, kanske i England. Inga mass- eller seriemördare tack. En gåta som inte behöver vara blodig, slingrande tankar och människors psyken ska utforskas och de första och sista 20 sidorna måste vara så uppslukande att man inte kan slita sig.

Bra böcker jag läst/lyssnat på siståne:
Jussi Adler-Olsen Jag trodde inte jag skulle gilla men hejsan vad jag inte kan sluta nu!
Gillian Flynns böcker Mörka platser och senare i vår kommer hennes superbra Kvinna saknad också som ljudbok.

Dessa finns inte som ljudböcker. Sandalöst, skärpning förlag!
Fred Vargas – Fransk deckarförfattarinna. Paris, mystik, ondska och stämning!
Denise Mina – Kunde inte hålla mig utan beställde hennes senaste på engelska, Gods and Beasts är kanske inte hennes bästa men läs alla, urbra.
Deon Meyer – Svinspännande från Sydafrika.
Elly Griffiths – Mycket trevliga böcker om Ruth Galloway och hennes vedermödor vid Norfolk-kusten, ensamstående mor, arkeolog med gamla ben som specialitet.

Min nästa lyssning blir Pojken i resväskan av Agnete Friis, Lene Kaaberböl. Dansk debutbok som verkar väldigt lovande!


Deckare – älskad och avskydd genre.

Byt betalsätt, lätt som en plätt!

Nya regler inom EU har gjort att mobiloperatörerna i Sverige beslutat sig för att ta bort sms-betalning som“ den ser ut idag och istället erbjuda sina kunder en tjänst som heter WyWallet “– en slags mobil plånbok. Därför kommer betalning via mobilräkningen att upphöra hos Storytel.

Nuvarande mobilbetalning fungerar bara fram till den 31 januari.

Du som hittills betalat din Storytel-prenumeration på din mobilfaktura måste nu byta betalsätt. Det smidigaste för dig är naturligtvis att istället välja kortbetalning. Du kan också välja faktura eller WyWallet. Passa på att byta redan idag.

Klicka här för att byta betalsätt hos Storytel!

Läs mer om WyWallet på deras hemsida.

Byt betalsätt, lätt som en plätt!