Ekorrn satt i granen, och spanade in ett troll

Stallo
Författare: Stefan Spjut
Uppläsare: Magnus Rosman

Vissa perioder i livet faller hela vardagen på plats, allt bara funkar och jag får tid att lyssna så mycket som jag vill, riktigt svepas med av en bok. Men i ärlighetens namn är det inte så ofta det händer och tidvis blir lyssnandet riktigt upphackat och ryckigt.

När detta senast sammanföll med att jag startat en mastodontlyssning på Stallo påverkade det upplevelsen, sannolikt negativt. Den boken tog nämligen en evighet att ta sig igenom, den är mer än 25 timmar lång!

Uppläsaren Magnus Roosman gjorde ett utmärkt jobb, har inget att invända mot honom men bokens tempo sträcker sig mellan mycket stillsamt nostalgiskt skimmer till hisnande spänning, som att den har lite svårt att bestämma sig för vad den egentligen skall vara och det kräver att man hänger med i svängarna.

Det börjar med en alldeles fantastisk sekvens där en pojke kommer till en sommarstuga någonstans i norrlands skogar på åttiotalet. Beskrivningen av hur han upplever naturen, vädret, omgivningarna och sin mamma tycker jag är helt magiska. Långsamt och detaljrikt beskrivs hur de installerar sig, vad de äter, pratar om och hur deras relation ser ut. Så smyger sig något märkligt in i idyllen, faller som en skugga över den lilla stugan och ett andetag senare är hela deras värld förändrad.

I nutid hamnar vårdbiträdet Susso Myrén mitt i ett kidnappningsdrama. Ett barn är försvunnet och Susso är övertygad om att han rövats bort av en varelse som mest kan liknas vid ett troll. Hon börjar nysta i sin döde fars gamla fotografier och sägner om troll och oknytt som berättats i Kirunatrakten i hundratals är. Hon tar upp jakten på hemligheterna och reser i hisnande fart över hela Sverige och en märklig ekorre har en inte obetydlig roll i sammanhanget.

Det är bitvis riktigt spännande och att våga sig på att skriva en roman om troll och oknytt i vår tid är verkligen uppfriskande. Min invändning är att han borde ha stillat sig med detaljerna. ALLT måste inte beskrivas i detalj. Varje gång en person ska ringa ett samtal behöver man inte en förklaring om hur denne gräver i väskan och får upp kvitton, nycklar, gamla kolapapper och en tampong. Varje gång en person lägger in en snus behöver heller inte skildras. Så är det hela tiden och istället för att ge berättelsen trovärdighet så blir man till slut helt tokig av alla beskrivningar. När man läser en bok kan man skumma igenom sånt men som lyssnare sitter man fast på ett annat sätt och upprepningar och detaljporr kan driva en ljudbokslyssnare till vansinnets brant.

Så mitt råd i fallet Stallo är: Ta dig an den, den är helt annorlunda mot vad du är van vid. Men gör det först när du vet att du har tid och tålamod. Andas djupt och låt dig uppslukas.

Lyssna på Stallo direkt.

Ekorrn satt i granen, och spanade in ett troll

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s