Intervju med Deckarpoddens Sofie Sarenbrant och Emelie Shepp!

Jag tänker att ni är två extremt rädd-modiga personer. Vad associerar ni till när jag klistrar den etiketten på er?

“–“ Det är ju bara den som är rädd som kan vara modig. Eftersom vi inte hade någon erfarenhet av podcasts var vi nervösa för att prata spontant om livet som författare, men vi var också modiga nog att våga göra det.

Jag intervjuade en brittisk deckarförfattare och berättade för henne att jag har en romantisk bild av att deckarförfattare är snällare mot varandra än andra och att de gärna hjälper varandra och blir vänner via sina yrken. Hon höll inte ALLS med utan drog en lång och krånglig historia som motbevis. Vad tycker ni, är ni ett härligt gäng eller blodiga konkurrenter?

“– Överlag upplever vi att författare är generösa mot varandra, men det finns såklart någon gräns för det också. Och säkerligen också grupperingar, där vissa hjälper varandra, men då gäller det att vara en i gänget. Kvinnor har ibland en benägenhet att döma istället för att hjälpa varandra, vilket vi pratar om i avsnitt fyra, som heter just “”Kolleger och konkurrenter“”.

Ni spelar in säsong två av Deckarpodden nu och det verkar ju gå som tåget. Gör ni det för att ni är rädda att läsarna glömmer er mellan era bokutgivningar eller för att ni är så modiga att ni vill prova något nytt och annorlunda?

“– Vi får många frågor om författarlivet, så det här är ett sätt att dela med oss av vår vardag. Eftersom vi jobbar med att skriva, är det roligt (men svårt!) att äntligen få prata istället. Vi började med podcasten i somras när båda var mitt i manusprocessen, under vår mest oheta period på året. Att våra läsare ständigt blir påminda om oss är såklart en bonus. Tack vare Deckarpodden har vi hittat en ny målgrupp: lyssnarna!

Om ni skulle skriva i en annan genre, vad skulle ni välja?

“– Under pistolhot skulle vi kunna tänka oss att skriva något annat än deckare. Kanske feelgood-romaner.

Jag föreställer mig att många tror att de går och bär på fantastiska uppslag till deckare. Kommer folk med många “”goda råd“” och “”idéer till intriger“” till er hela tiden?“ 

“–“ Vi möter ofta personer som bär på berättelser av olika slag och är det en riktigt bra historia, eller ett fängslande livsöde, försöker vi inspirera dem till att skriva en egen bok.

Nu är det snart jul, kan ni helt slappna av när ni är lediga eller ser ni pressyltan som mordvapen, barnen som små onda spioner och juldekorationer som delar i ett mysterium?

“– Just nu är vi inne i den mest stressiga av alla perioder. Det är manusredigering, boksigneringar och poddinspelningar, varvat med julbord, julpynt och julklappar. Båda lider ju av prestationssjukan, som vi pratar om i avsnitt 16. Vårt nyårslöfte är att slappna av nästa nyår.

I vår står ni båda inför nya boksläpp, när släpps de på Storytel?

“–“ Avdelning 73, den fjärde boken om polisen Emma Sköld släpps i april, en månad senare kommer Vita spår, där vi får möta åklagare Jana Berzelius igen. Inläsare till båda böckerna är vår favorit Katarina Ewerlöf.

Årets sista avsnitt släpps den 17 december: vad kommer det att handla om?

“– Intriger mellan oss två, och i våra böcker. Vi pratar om vad vi stör oss på hos varandra och andra människor, och om vi ska göra slut eller inte. I sista avsnittet avgörs allt, lyssna!

Intervju med Deckarpoddens Sofie Sarenbrant och Emelie Shepp!

Intervju med Drottningen!

camilla3

Jag pratar med Camilla Läckberg per telefon och hon berättar att det är första veckan efter releasen av Lejontämjaren som det är lite lugnare. Hon är hemma och försöker varva ner efter en hektisk höst.

Tidigare släppte du en deckare per år men nu var det tre år sedan sist, har du börjat tröttna eller tar det längre tid att skriva nu?

Nej, men jag har haft en kämpig tid i mitt liv med skilsmässan och samtidigt gjort många resor och haft andra jobb. Jag behövde få komma i balans igen, komma ikapp mig själv ett tag. Men, det gav mig också chansen att längta tillbaka till deckaren, det gav mig lusten tillbaka!

Du har ofta ett historiskt perspektiv i dina böcker vilket ger dem det där lilla extra djupet, hur hittar du inspiration till det?

Det hänger tätt ihop med berättelsen, jag får ofta två idéer parallellt. Sen kanske läser nåt om Fjällbacka och blir inspirerad eller nyfiken. Änglamakerskan till exempel, där fick jag ett mail från en läsaren som skrev att ”du vet väl att det hänt märkliga saker vid den här kusten för länge sen“” och då började jag forska om det. Och Tyskungen fick jag idén till när jag och min familj faktiskt gick en sån guidad Läckberg-tur i Fjällbacka. Det för för övrigt en väldigt surrealistisk upplevelse! säger hon och skrattar. Men det ledde till att jag började läsa på om Hermann Göring och hans relation till trakten och så var berättelsen igång!

Hur nära är Erika dig själv i tankesätt och känslor?“ 

Ja, det måste jag nog lite slentrianmässigt svara är 50% jag och 50% andra influenser. Men jag tror vardagsigenkänningen är en nyckel till varför böckerna går så bra. Så många kan relatera till att stå i hallen, genomsvettig i vinterjacka och bråka med en tvååring som inte vill ha på sig overallen.“ 

Kommer du någonsin att släppa“ Patrik Hedström och Erica Falck?

Jag vet inte faktiskt, jag har ingen långtidsplan för mina böcker. Fattar inte författare som har en 10-boksplan, jag skulle aldrig kunna ha det. Jag skriver så länge det är kul, så länge jag känner för de här figurerna. Kanske släpper jag det en dag men än så länge har jag inte tröttnat på dem i alla fall.

Känner du högre prestationskrav nu, som framgångsrik författare än när du var ny?

Nej jag har ingen prestationsångest, rätt lugn. Jag gör min grej och läsarna tycker om det. Jag läser recensioner ibland som“ säger att jag skriver samma sak om igen men det är ju meningen! Läsarna vill tillbaka till Erika och Patrik, de vill inte att jag hittar på ett annat grepp eller experimenterar.

Du har en Deckarskola på din hemsida, hur kommer det sig att du vill lära ut hur man gör?“ 

När jag hade min blogg fick jag så enormt många frågor, ända ner på detaljnivå. Nästan“ “”hur sitter du på stolen när du skriver?“” så jag förstod att det finns ett behov av att få lära sig. Så jag tog mina gamla anteckningar från skrivarkursen jag gick och arbetade om dem och la upp på hemsidan. Jag tror på att ”pay it forward“” och dela med mig av det jag lärt mig. Svenskar är ett skrivande folk“ med många långa mörka kvällar att fyllaoch jag vet att förlagen får massor av manus. Det är bara roligt att det kommer ut många nya skribenter!

LejontämjarenFick du ditt första manus antaget direkt?

Jag skrev min första bok under tiden jag gick på skrivarkurs och sen hade jag en nästan äckligt tur. Jag skickade in det på en onsdag och förlaget ringde och tackade ja på söndagen. Det var Mord i Fjällbacka och jag fick veta efteråt att en som jobbade på förlaget bor i Fjällbacka så manuset plockades upp direkt pga titeln, annars hade det säkert tagit längre tid innan de läst det.“ 

Första boken sålde 3000 inbundet vilket är bra för en debutant men sen skaffade jag mig en agent som flyttade mig till ett nytt förlag. Där gavs Isprinsessan ut och tack vare att den gick med gratis i Damernas värld så hittade läsarna till henne. Men min debutbok finns inte i många exemplar så den och har blivit något av ett samlarobjekt, skrattar hon.“ 

Du är översatt till 50 språk läste jag, och reser ju runt och träffar branschfolk, vad tror du om den digitala boken överlag, var är vi på väg tror du?

Jag ser digitala böcker som ett komplement, inget hot. Många väcker sitt läsintresse genom ljudböcker, en del köper bara e-böcker. Det kommer givetvis att innebära förändringar för förlagen i hur man jobbar och når läsare men sån är ju världen, den förändras ständigt och man får anpassa sig. Själv läser jag bara pappersböcker!

Vilket är roligast, barn/deckare eller andra bokprojekt?

Åh går inte att jämföra! Jag tycker att de ger energi åt varandra och jag är glad att ha chansen att få prova på alla sorters projekt.

För en tid sedan var Camilla i Japan och lanserade Fyrvaktaren där. Hur är det, att prata om Fjällbacka i Tokyo?

Det var såklart fantastiskt roligt men det som slog mig var att läsarnas frågor och kommentarer var desamma som här hemma. De pratade också om vardagsstressen, hinna med familj och barn och hur knepigt det är att få ihop allt.

Du har ju superproffset Katarina Ewerlöf som inläsare och för många av våra lyssnare “”är“” hon dina böcker. Lyssnar du själv?

Nej lyssnar inte och speciellt inte på mina egna böcker, haha! Men vet många som älskar ljudböcker och många som kommer fram och pratar om Katarina och hennes inläsningar, hon är verkligen en älskad röst!

Här får jag lov att släppa Camilla så hon får möjlighet att ta ut den där välförtjänta vilan.“ Fast hon hamnar väl precis som vi andra mitt i julhetsen med klappar, luciafirande på dagis, trasig julgransbelysning och släktmiddag som ska genomlidas.

Så glöm julstressen och lyssna på Lejontämjaren istället!

Intervju med Drottningen!