En ögonöppnare!

Det finns väl få ämnen som är så diskuterade, fascinerande och kontroversiella som knark? Alla har en åsikt och de flesta gillar att diskutera det här ämnet. Så när Magnus Lintons Augustprisnominerade bok Knark kom till Storytel ville vi så klart grotta ner oss i ämnet ännu mera.

28353
Tyvärr så har vi inte alltid tid att sitta ner face-to-face och snacka om böcker, men vi tillbringar väldigt mycket tid framför datorerna. Så det hela blev en chatt! Kolla in vår diskussion!

fakta_helena_beskrivning
fakta_max_beskrivning

fakta_knark_chatt

fakta_peter_beskrivning
fakta_mirja_beskrivning

Vad tycker du om boken Knark?

En ögonöppnare!

Årets bästa böcker 2015

åretsbästaböcker

Nu räknar vi ner dagarna, 2015 leder mot sitt slut och vi har tittat tillbaka på alla fantastiska titlar som släppts under året. Vilken bok tycker du att vi borde lägga till?

Boklistan:
1. Det är något som inte stämmer
2. Kolbarnet
3. De vackraste
4. Kvinnan på tåget
5. En sån som du
6. Ensam på Mars
7. Allt jag inte minns
8. Kriget har inget kvinnligt ansikte
9. Alla borde vara feminister
10. Rosengädda nästa!

…och många fler! Se hela listan här!

Såhär kan du hitta boklistan i appen:
Ladda ner Storytelappen kostnadsfritt till din telefon, tryck på “Testkör” (om du inte har ett eget konto) och gå in under Boktips. Skrolla sedan ner, när du ser stora bilder med en rubrik på kan du byta bild med en fingerrörelse åt sidan. Hitta bilden som det står “Årets bästa böcker” på så finner du hela listan!

Gott nytt år!

Årets bästa böcker 2015

Ljudboken och jag

236460
Fotograf: Anna-Lena Ahlström

Alltihop är Tomas Bolmes fel.

Det var han som någon gång sent sjuttiotal fick mig hooked på ljudböcker. Jag har fortfarande kvar en nästan sönderlyssnad kassettversion av ”Plan 714 till Sydney” som jag inte vågar spela av rädsla för att det sköra bruna lilla bandet ska brista.

Nu kommer säkert vän av ordning att hävda att inspelningar av serieböcker med ljudeffekter och många olika röstskådespelare inte är detsamma som riktiga ljudböcker, men lugn det finns ett samband. Efter Tintin fortsatte jag med riktiga talböcker.

Nu tittar VAO fram igen och säger att det faktiskt heter ljudböcker och att talböcker är något helt annat. De var platta orangea lådor med sex kassetter i varje och med brailleskrift på framsidan som biblioteken ENDAST lånade ut till synskadade, vilket är alldeles rätt. Här följer alltså ett erkännande.

Jag utnyttjade skamlöst det faktum att min mamma arbetade på ett bibliotek till att låna hem talböcker. Och när jag ändå golar ut familjen kan jag lika gärna göra det ordentligt. Syrran var lika medskyldig som jag.

Vi hade en gammal bandare i bilen och på familjens skidresor turades vi om att sitta trettio minuter i taget med sjuttiotalslurarna på. (att lyssna på samma bok genom högtalaren var inte att tänka på). Det hann genom åren bli många knastertorra inläsningar av Agatha Christie (som tydligen någon talboksförläggare hade ett extra gott öga till), Maria Gripe och Alistair McLean.

Under åren som ung vuxen var jag i huvudsak avtänd från både tal- och ljudböcker. Någon enstaka kassettbok hann det säkert bli, men bara vid festliga tillfällen. Det riktiga återfallet kom inte förrän jag började resa i jobbet och skaffade mig en Ipod (för er ungdomar är det en Iphone som inte går att ringa, texta eller instagramma med) och återupptäckte talbokens moderna efterträdare – ljudboken.

Sedan flera år kör familjen numera Storytel, vi använder appen flitigt och två fjärdedelar av familjen är mycket trötta på pappas gubbmumlande om hur bra de har det som bara behöver dutta ett par gånger på sina telefoner för att få tillgång till tusentals titlar inlästa av några av de allra bästa röstskådespelarna och detta utan att behöva snegla över axeln efter mr Bookman – Library detective. (Obs! Seinfeldreferens)

För mig funkar ljudböcker bäst när min hjärna är lite lagom sysselsatt. När jag var liten var det legobyggen eller den där monotona bilbaksätesresan som gällde. Idag lyssnar jag från förarsätet i bilen eller när jag tvingas till någon hus- eller trädgårdssyssla. Jag har utvecklat en hybridteknik där jag läser en bok inne på soffan och sedan växlar över till att lyssna på ljudboken då jag motvilligt tvingas därifrån.

Jag provade faktiskt att själv läsa in ett kapitel ur Geim och trots att det är min berättelse och jag är hyfsat verbal visade det sig vara mycket svårare än jag trott. Jag är därför mycket glad att mina böcker är i goda händer. Mattias Linderoth gör ett strålande jobb med Geim-trilogin och Magnus Roosman (MemoRandom) och Jonas Malmsjö (UltiMatum) fortsätter att hålla fanan mycket högt.

Att höra sin egen bok som ljudbok är en märklig upplevelse. Trots att jag kan berättelsen utan och innan dras jag med av stämningen och inläsarens skicklighet och kommer på mig själv med att få lite kaninpuls. Många författare vittnar om att deras berättelser får eget liv när de väl kommer ut i bokform, och aldrig blir det så påtagligt som då man lyssnar på ljudboken. Man är inte längre författaren som ängsligt scannar den tryckta texten efter felaktigheter eller upprepningar, utan bara en lyssnare som vågar låta sig fångas av berättelsen.

Ibland, om ljudboken jag lyssnar på är riktigt bra, blir jag sittande kvar i bilen ute i carporten. Tittar jag då lite hastigt i backspegeln tycker jag mig skymta en rödhårig liten påg som lyckligt plockar med sitt lego på heltäckningsmattan i sitt sjuttiotalsrum medan Plan 714 lyfter i riktning mot Sydney i hans hörlurar. Tänk om han hade vetat att hans egna ord på liknande sätt skulle sväva ut ur tusentals lurar och högtalare.

Jag är rätt säker på att han hade gillat det.

//Anders de la Motte

 

Ljudboken och jag

Intervju med Elly Griffiths!

2015-11-04 14.45.20(1)Storytels egen Bia Sigge träffade Elly Griffiths i Sundsvall tidigare i höst och fick veta mer om hur karaktären Ruth Galloway kom till och vad vi kan hoppas på händer i böckerna framöver.

Bia: Vet du hur populär du är här? Jag berättade häromdagen för en butikschef i en bokhandel att jag skulle träffa dig och hon skrek rakt ut bland alla kunder. Det lät som en märklig blandning av lycka och avundsjuka.

Elly: Ja faktiskt, näst efter UK och USA är det ni som gillar mina böcker mest. Och det är ju desto roligare eftersom ni har så många bra författare själva. För engelska läsare är skandinaviska deckare det bästa som finns, så jag känner mig mycket smickrad. Min teori är att vi hör ihop sedan urminnes tider, dvs att Norfolk, där mina böcker utspelar sig, för 10 000 år sedan satt ihop med Skandinavien. Mängder av svenska läsare mejlar att de gillar Ruth Galloway.

Bia: När vi var unga läste vi massor av böcker som utspelade sig på de engelska hedarna, många hästböcker, så vi fick nog en stark känsla för det landskapet. Dina böcker är så humoristiska och en sån som P G Wodehouse var också väldigt populär här förr. Och inte minst är ju Ruth en så mänsklig person, en med fel och brister att identifiera sig med.

Elly: Det var viktigt för mig att hon var bra på sitt jobb men osäker vad gäller andra saker i privatlivet. Hon vet till exempel aldrig hur hon ska knyta sin sjal, något hon tror de flesta kvinnor förstår på ett mystiskt vis.

Jag har även manliga läsare och de gillar ju Nelson, men ofta verkar män ovilliga att läsa böcker skrivna av kvinnor. Kvinnorna bryr sig inte om ifall det är en man eller kvinna som skrivit.

Cathbart var en karaktär som från början skulle ha en mycket mindre roll, men han liksom tog över mer och mer. I första boken visste man ju som läsare inte om han var god eller ond, men plötsligt liksom klev han fram och tog plats.

Bia: När jag har pratat om Ruth Galloway inför den här festivalen har folk sagt att hon låter ju väldigt lik Hildy Good (i Ann Learys roman Livet enligt Hildy Good), och det har de alldeles rätt i. Dessutom påminner de båda om Vera Stanhope i Ann Cleeves serie och i och med Adam Sarafis nyutkomna thriller Ingenting är glömt har vi fått ytterligare en kvinna att addera till det sällskapet och hon heter Lynette Church.

Elly: Ja, tänk om vi kunde sammanföra dessa cyniska och intressanta kvinnor! Undrar hur de skulle trivas ihop? Att vi ens kommer på den här tanken visar ju hur komplexa och mänskliga dessa bokkaraktärer är.

Elly berättar att det kommer att bli minst tio böcker och att den åttonde precis är färdig.

Elly: Många läsare berättar vad de tycker ska hända, ifall Ruth och Nelson borde bilda familj. Något måste hända, men det är komplicerat. Jag vet inte själv hur det kommer att bli. På sätt och vis, eftersom jag är en romantiker, skulle jag vilja att de blev ihop, men ändå, jag vet inte om det är vad Ruth skulle vilja. Jag är ofta ute och pratar om mina böcker och brukar fråga vad läsarna anser. Älskar Nelson Ruth? Ja, javisst, självklart gör han det säger alla. Och Ruth, älskar hon Nelson? Oh ja, det gör hon. Men vill Ruth bo ihop med honom? Nej det vill hon nog inte, svarar de flesta då.

Att det blev en arkeolog som huvudperson beror på en förflugen kommentar från min man, som är arkeolog, och som fick Ruth att framträda som en syn över landskapet. Hon kändes som en tydlig person nästan omedelbart och det har aldrig tidigare hänt mig tidigare. (Ann Leary beskriver Hildy Good på ett liknande sätt. Hon tog över och det blev Hildys show.)

Bia: Förutom kärleken, vad händer med Ruth i framtiden tror du?

Elly: Ruth var ju motvilligt med i tv och tyckte till sin förvåning om det. Och blev ännu mer förvånad över att tittarna tyckte om henne. Det kanske finns en karriär där för Ruth. Och under mitt riktiga namn, Domenica de Rosa, har jag skrivit fyra romaner om familjer i Italien och funderar nu på att låta Ruth åka till Italien i bok nr 10. Ruth har inte haft semester på evigheter så jag tycker det är dags för henne att få det, och varför inte i Italien? Fast min familj tycker jag ska ta henne till ännu mer exotiska platser så att vi måste researcha dem. Vi får se vad som händer när jag sätter mig och börjar skriva helt enkelt.

Elly Griffiths har även skrivit ett par romaner som utspelar sig i 50-talets Brighton och där hon influerats av sin morfar som var komiker. Huvudpersonerna i den är Edgar som är polis och Max som är komiker. De är delvis baserade på verkliga händelser.

När vi pratar om hemresan berättar Elly om sina tvillingar och vill visa ett foto på dem. När hon scrollat sig igenom mängder av kattbilder berättar hon att det är så pinsamt för det händer hela tiden att kattbilderna tar över och att hon inte hittar foton på barnen. Låter typiskt Ruth Galloway…

RuthG_serie

Intervju med Elly Griffiths!

Villig – En berättelse som upprör!

Ibland så släpps det böcker vars syfte är att göra ett avtryck eller lyfta ett samhällsproblem. Christina Wahldén är känd för att lyfta problematiska frågor som speciellt rör ungdomar. En av hennes mest kända böcker är Kort kjol som berör ämnet våldtäkt. I oktober släpptes boken Villig på Storytel, som författaren själv säger är “Kort kjol 2.0”.

25600
När boken berör ett så viktigt ämne var vi ju så klart tvungna att lyssna på den! Ta en titt på vad vi tyckte.

profil_ungdom_michelle
Michelle: Villig är ingen bok som jag själv hade valt från början då jag tycker att titeln är ganska obehaglig. Nu när jag lyssnat färdigt på boken är jag glad att jag gjorde det. Detta är en berättelse som berör och väcker känslor. Jag var verkligen arg när hela systemet/samhället sviker Nora som utsätts för en våldtäkt. Inte ens kuratorn eller hennes egna föräldrar räddar henne. Detta gör mig så fruktansvärt arg. Det här är en viktig berättelse som jag tycker att alla kan läsa, tonåringar och vuxna. Diskutera gärna vad som händer i boken, vad kunde ha gjorts annorlunda? Det är så mycket som blir fel här. Kort, lättläst, intressant och välskriven.

ungdom_karin_beskrivning
Karin: Den här boken ger verkligen ingen hoppfull bild av livet som ung i Sverige idag. Nästan alla problem och olyckor som riktigt kan ställa till det i unga människors liv ryms inom några timmars lyssning. Tyvärr tycker jag att det gör att boken tappar i angelägenhet, problemen berörs för svepande, det fokuseras inte ordentligt på något

Boken är mycket oroväckande. Om det här är en sann bild av ungdomars vardag, inställning och uppfattning så blir jag rejält orolig. Kanske är det syftet med boken: att väcka tonårsföräldrar till insikt. Den kommer stanna i mitt huvud och göra mig lite mer uppmärksam på mina egna barns vardag.

profil_ungdom_jennyL
Jenny L: Det var väldigt många trådar i handlingen som gjorde det svårt att komma in i boken på djupet och uppläsaren var aningen tillgjord bitvis. Men boken tar upp viktiga ämnen, så vill man läsa något man kan bli riktigt arg över (för det blir man, det som drabbar både Nora och många våldtäktsoffer i verkligheten är en grym dubbelbestraffning och en skam för vårt samhälle som säger sig vilja ta kvinnors rättigheter på allvar) så kan man absolut ge den en chans.

profil_ungdom_jennie
Jennie: Åh, jag vet inte vad jag ska skriva om Villig. Boken tar upp många tunga ämnen, men det blir bara det. Många tunga ämnen utan någon röd tråd eller uppföljning. Det jag har mest problem med är att inget blir riktigt löst. Det kan ju vara en tanke från författaren: att man ska diskutera fram lämpliga lösningar för dessa komplicerade problem.

ungdom_angelica_beskrivning
Angelica: Jag blir så arg och frustrerad. Det är väl de mest återkommande känslorna jag har när jag lyssnar på den här boken. Tanken “Men så här kan det väl ändå inte vara?” återkommer hela tiden hos mig, dels kring hur ungdomarna beter sig och men också kring hur de vuxna beter sig. Att ingen vill ta ansvar. Det är en skrämmande bild av samhället som speglas här och som Jenny nämnde, vill du bli arg över något så är det här precis rätt bok. Den väcker verkligen känslor i mig.

Har du lyssnat på boken? Vad tyckte du?

Villig – En berättelse som upprör!

Juliga och härliga berättelser!

juliörat
Har julfjärilarna inte besökt din mage än? Då har vi rätt medicin för dig! Vi har samlat våra julfavoriter i en boklista som garanterat kommer att locka fram julkänslorna. Dessa mysiga sagor passar alla åldrar! Samla hela familjen och mys av juliga berättelser.

Boklistan:
1. Ett mirakel till jul
2. Tomten
3. Julevangeliet/Kejsarens syn
4. God jul – en berättelse
5. Julgröten
6. A christmas carol
7. I heart christmas
8. Tomtemaskinen
9. Letters from father christmas
10. Sunes jul

…och många fler!

Såhär kan du hitta boklistan i appen:
Ladda ner Storytelappen kostnadsfritt till din telefon, tryck på “Testkör” (om du inte har ett eget konto) och gå in under Boktips. Skrolla sedan ner, när du ser stora bilder med en rubrik på kan du byta bild med en fingerrörelse åt sidan. Hitta bilden som det står “Jul i örat” på så finner du hela listan!

Juliga hälsningar!

Juliga och härliga berättelser!