Kom igång med lyssningen!

storytelslyssningsutmaning01
Behöver du hjälp med att komma igång med läsningen igen efter julhets och nyårsbestyr? I slutet av förra året blev vi tipsade av Sarah Hallin (Storytelkund) om att ha en läs-utmaning. Vilken god idé! Istället för en årsutmaningen som var föreslaget så gör vi en mycket kortare variant såhär i början av året.

OBS: Du måste ha lyssnat på böckerna under januari och februari 2017. Vi låter vår teknikavdelning kontrollera detta innan vinnaren presenteras.

För att vara med i utmaningen måste du lyssna på dessa böcker:
1). Lyssna på minst 1 Storytel Original-serie.
2). Lyssna på en biografi.
3). Lyssna på en bok som baseras på en historisk händelse.
4). Lyssna på en bok som blivit film.
5). Lyssna på en novell.

De tre personer som först hör av sig till oss på tavling@storytel.se (samt märker ämnesraden med “Lyssningsutmaning”) och har lyssnat på alla böckerna som ingår i vår utmaning får ett presentkort värt 169kr på Storytel. Klart du är med?

Tagga oss gärna på dina sociala kanaler om du väljer att anta utmaningen! På Instagram heter vi @storytel.se och på Facebook finner ni oss på facebook.com/Storytel.se/ Använd gärna dessa taggar: #bokutmaning2017 #storytelslyssningsutmaning #ljudbok #storytel

Kom igång med lyssningen!

Peter Erik Du Rietz gästbloggar!

04-du-rietz_foto-joakim-friberg
Foto: Joakim Friberg

Böcker är egentligen magi. Texten är det trollspö med vars hjälp läsaren kan frambringa syner, känslor och upplevelser som gör berättelsen levande och verklig, som tillåter att man utforskar sin egen oändliga fantasi. Det fantastiska är att denna magi är personlig och att varje enskild bok därför upplevs olika av alla som läser den. Personers utseende, röster och känslor liksom lukter, byggnader och miljöer existerar i lika många varianter som det finns läsare. Vilket också är anledningen till att så många blir besvikna på filmatiseringar.

Att skriva en bok är en lång process som skulle kunna kallas för ett arbete om det inte vore för att det var så roligt. När jag skriver förlorar jag mig för omvärlden och kliver in i den berättelse som utspelas för min inre syn. Figurerna i persongalleriet presenterar sig själva, tar mig vid handen och visar mig vart vi ska gå. Jag har försökt att använda synopsis, tidslinjer, karaktärsbeskrivningar och Scrivener, och har vid varje tillfälle misslyckats kapitalt. Efter bara några sidor börjar berättelsen leva sitt eget liv och ställer mig inför situationer vilka leder mig i en helt annan riktning än den jag hade tänkt mig. Ett exempel är Blakki och Blanka de Blacqueville i min skräckroman Natten jag dog. Jag blev lika överraskad som huvudpersonen, Carl Cronhammer, när de helt plötsligt dök upp. Den parallellberättelse som därmed tar sin början hittade jag inte på själv. Det var Blakki som berättade den för mig – så kanske finns det en smula magi även i skrivandet.

På samma sätt som jag använder magkänslan när jag skriver väljer jag genre efter humör. Att mitt första bokprojekt blev just en skräckis beror på att jag ville pröva något nytt. Rent språkligt sett finns det också något mycket lockande med skräckromantik, eftersom man tillåts vara målande och leka med ödesmättade känslor på ett sätt som bäst låter sig göras med ordvändningar och uttryck som i många andra sammanhang skulle uppfattas som överdrivna.
40851
Jag fann det inspirerande att förlägga Natten jag dog ett par hundra år tillbaka i tiden och jag är noga med de historiska detaljerna. En recensent kallar boken för: ”En mycket lyckad hybrid mellan skräck och historisk roman.” Jag är stolt över det omdömet.

Berättelsen börjar och slutar i Göteborg, en plats som har mycket att erbjuda den historieintresserade. Under 1700-talet var det en starkt befäst garnisonsstad där utegångsförbud rådde efter mörkrets inbrott; ett faktum som bidrog till att skapa mitt odjur, Carl Cronhammer. Han är ingen vampyr (jag nämner inte ens det ordet), utan en vrik. För att beskriva dessa varelser har jag byggt upp en mytologi som kastar nytt ljus över de monster vi redan känner, såsom varulvar, vampyrer, skogsrår och gengångare, och ger därmed också en förklaring till hur någon som Carl Cronhammer faktiskt skulle kunna vara möjlig.

Tillåt mig att ta med dig på en spännande, främmande och bitvis ryslig färd genom århundradena. Tillåt mig att vara ditt trollspö.

fo%cc%88rfattarlyan-p-e-du-rietz
Skrivarlyan!

Peter Erik Du Rietz
Hemsida: http://www.pedurietz.nu/

Peter Erik Du Rietz gästbloggar!

Änkan – Så tycker vi!

fionabarton_ankan_spanningsgrupp
En av årets stora spänningsromaner har helt klart varit Änkan av Fiona Barton. Det har snackats om den här boken och den har hyllats till skyarna. Vi var ju därför tvungna att kolla om den höll hela vägen. Lyssna du med!

alex_deckare_profilbeskrivningar.png
Alex: Jag älskade den här boken! Änkan handlar om ett gift par som får hela sin värld upp- och nervänd när maken Glen blir anklagad för ett hemskt brott. Frågan man ställer sig genom hela boken är; vet hustrun om Glens mörka hemligheter?
Om du är typen som gillar att man aldrig riktigt säkert vet vem som är skyldig, så är detta en perfekt bok för dig.

Jag gillade att berättelsen började dramatiskt då maken Glen blir påkörd av en buss. Det påminner lite om hur tv-serie avsnitt börjar. I början av ett avsnitt så får man se något som utspelar sig i framtiden, sen handlar resten av avsnittet om hur det ledde till den händelsen. Det är ett bra sätt att få läsarens uppmärksamhet.

jennyZ_profilbeskrivningar
Jenny Z: Läser väldigt sällan spänningsromaner, men efter Kvinnan på tåget har jag blivit lite mer öppen för genren. Änkan är lika bra, men på ett annat sätt. Där Kvinnan på tåget är gastkramande på ett fartfyllt sätt, är Änkan krypande obehaglig. De olika berättarperspektiven kompletterar varandra på ett snyggt sätt och Barton lyckas med konststycket att väva samman en historia i olika tidsperspektiv utan att det blir alltför snurrigt för lyssnaren/läsaren att hänga med.

micke_deckare02
Micke: Det här var nog den mest spännande spänningsromanen jag läst i år. Fantastiskt välskriven. Skildringen av den brittiska sensationsjournalistkåren är skrämmande trovärdig.

majasprofilbeskrivning
Maja: Trots att handlingen bitvis är mer förutsägbar än vad jag väntat mig gör Bartons berättarstil att spänningen håller i sig. Jag hade ändå gärna sett att det gick undan lite mer i inläsningen, vet att Anna Maria Käll är en favorit hos många men tyvärr inte min kopp te – i alla fall inte den här gången.

ellen_profilbeskrivningar
Ellen: Den riktiga nagelbitaren i Änkan var inte jakten på den skyldiga – utan min farhåga boken igenom var att författaren Fiona Barton inte skulle lyckas sy ihop den berättelse som hon så elegant lagt fram för oss. Visst måste det finnas en ynka lös tråd? Jag riktigt väntade på det snedsteg som skulle göra att trovärdigheten ramlade samman. Men det snedsteget kom aldrig. För en ovan spänningsläsare var Änkan en ögonöppnare. Det är inget med Bartons spänningsrecept som är enkelt då hon lyckas varva tid och perspektiv och få det att kännas fullkomligt förståeligt, något som så få andra författare klarar av. Obehaget att få befinna sig i huvudet på en person som kan vara fullkomligt från vettet följer läsaren boken igenom och sätter perspektiv på vad galenskap faktiskt är.

emma_profilbeskrivningar
Emma: Jag älskar när författare lyckas ta ett helt nytt grepp på ett välbekant tema! Här följer vi ett ett kidnappningsdrama ur ett anhörigperspektiv där den brottsanklagades fru får komma till tals. Och det ska visa sig att hon har en hel del att berätta om sin man. Även om boken handlar om ett brott hittar du dramatiken djupt nere i karaktärernas psyken snarare än de händelser som inträffar under berättelsens gång. Barton lyckas dessutom teckna ett nyanserat och sympatiskt porträtt av en journalist som jagar de stora rubrikerna och på samma gång skildra den engelska skvallerpressens cynism, ett uppdrag som borde vara omöjligt. Hatten av, Fiona Barton!

anna_deckare05
Anna: Jag tyckte mycket om den här boken! Den var komplicerad på ett lätt sätt och väckte en massa tankar om vem eller vilka som blir offer i en brottsutredning med efterföljande mediadrev.

Huvudpersonerna skiftar mellan att vara tilltalande och osympatiska och författaren planterar ut små snillrika ledtrådar både till själva storyn och till karaktärernas personligheter som hon sen använder vid oväntade tillfällen. Anna Maria Käll läser (som vanligt) med full inlevelse och trovärdighet och passar perfekt till den här boken.

om-du-gillar_ankan

Änkan – Så tycker vi!

Queerlequin levererar mellandagserotik

Längtar du efter ett jullov fyllt av romantik? Välj bland sex nya titlar i Queerlequin-serien för ett garanterat lyckligt slut på året. Det här är böckerna för dig som älskar drama, spänning och kärlek som inte känner några gränser.

queerlequin_banner
Nu kan du lyssna på följande Queerlequins inlästa av Indra Linderoth: Återvändaren, En gyllene triangel, Trägen vinner, När temperaturen stiger, Starkare än magi och Hemligheter vid havet.

Konceptet Queerlequin har nu i mer än ett år fått läsare att höja på ögonbrynen och skrika: äntligen! Vi Genusredaktörer som står bakom bokserien har mottagit så mycket fin respons och är nu överlyckliga som kan erbjuda dessa normbrytande kärlekshistorier som ljudböcker. Förutom att böckerna gör sig väldigt bra upplästa, gör formatet i sig också att fler läsare inkluderas.

Förlaget Genusredaktörerna är ett litet förlag i Malmö som ger ut romantisk lösgodislitteratur med queert och feministiskt innehåll. Vi älskar kärlek, sex och erotik, men gillar inte könsstereotyper, sexism, rasism, homo- och transfobi. Så länge just Du inte kan identifiera dig i kärlekshistorierna som kommersialiseras så är vi inte färdiga med vårt jobb.

Här kommer en närmare presentation av våra favoriter:

q_nannaNannas favorit: Återvändaren
Den första i bokserien Queerlequin. Den är min favorit inte bara för att den var först ut med att öppna upp för konceptet, utan för att den presenterar en annan verklighet som utmanar min egen syn på världen. I Stephens liv är normen homosexualitet, de heterosexuella är de som bryter normen. I Återvändaren får vi följa en vacker förälskelse och mörka missförstånd. Du både skrattar, gråter och blir själv förälskad av denna historia.

Fridas favorit: En gyllene triangelq_frida
Triangeldraman är ju kända från allt från Sapfo till Bonde söker fru, men i En gyllene triangel tar Anna, Agnes och Hedvig det till en helt ny nivå. Att vara tre inblandade i ett kärleksdrama behöver inte alls betyda olycka, tandgnissel eller ond bråd död. Traditionella teman som svartsjuka blandas med normbrytande tankar om kärlek och hur en kan leva sitt liv polyamoröst.

q_elinElins favorit: Starkare än magi
Slå samman de klassiska romance-komponenterna sex och begär med de lite mer genreöverskridande ingredienserna magiska formler och mörka hemligheter… och du får Starkare än magi! Det är en kittlande berättelse om den oro och besatthet som ofta skaver i hjärtat under förälskelsens begynnelse, och som skaver desto mer om det går ett rykte som säger att den du är kär i sysslar med svart, farlig magi… Oj oj oj, får rysningar bara jag tänker på den här boken.

Queerlequin levererar mellandagserotik

Cilla & Rolf Börjlind gästbloggar!

url
Foto: Thron Ullberg

Snart är det jul igen!
Vår fjärde bok ”Sov du lilla videung” har funnits ute sedan augusti, vilket känns fantastiskt, eftersom vi förra året vid den här tiden inte kommit så långt med historien som vi hoppats och var tämligen stressade vid juletid. Faktum är att historien lossnade först efter nyår, på en varmare plats. Men i år har vi det lättare för nu är vi tillbaka i manusskrivande igen. Bok nummer två ”Den tredje rösten” ska bli TV-serie, men i rutan under namnet ”Springfloden II”.

Att skriva manus på en bok är inte alltid det lättaste, det innebär ofta ett mer eller mindre slaktande av boken, vilket inte alltid uppskattas av upphovsmännen. I det här fallet är det lite lättare, eftersom vi har ett hyfsat bra förhållande till författarna 🙂 och för att vi har, precis som med TV-serien ”Springfloden”, tio avsnitt på oss att berätta historien. Detta gör att vi inte behöver plocka bort så mycket av innehållet utan snarare lägga till, frigöra oss från boken lite, färglägga och ändra. Med facit i hand från förra serien kan vi dessutom utöka vissa karaktärer lite mer. En av våra favoritkaraktärer Minken får t.ex. mer att göra i TV-serien än i boken, tack vare Johan Widerbergs smått geniala gestaltande av den balansmässigt ganska svåra rollen.
39994
Bok och film korsbefruktar varann. Kjell Bergkvist och Julia Ragnarsson är Tom Stilton och Olivia Rönning för oss numera, antingen vi skriver bok eller manus. Och Kjells otroliga engagemang när den stora flyktingströmmen kom förra hösten, inspirerade oss i arbetet att skriva ”Sov du lilla videung”.

Det är roligt och ganska lyxigt att få växelbruka mellan manus- och bokskrivande. Två skilda jobb, kul på olika sätt. När vi började skriva böcker tyckte vi att det var skönt att lämna film- och TV-branschen, få vara fria i fantasin och jobba själva utan inblandning av olika tyckare och styrda av en budget. Vi lockades av att det vi skrev var det som mötte läsaren. Punkt. Som manusförfattare är du den första länken i en lång kedja, får ofta stryka på foten med dina intentioner och ambitioner och är inte alltid nöjd med slutresultatet.

Men det händer. Och vi är ju obotliga optimister, och mer involverade än vanligt, så vi återvände till filmbranschen och skrev manus på vår första bok ”Springfloden”.

Och det hände! Vi blev mycket nöjda med resultatet och tyckte det var kul att jobba med alla dessa begåvade människor som var involverade, så kul att vi nu sitter här vid juletid igen, ännu mer peppade än förra gången. Med en palett av duktiga skådespelare framför oss som gör jobbet lättare.

Men sen blir det bok igen! PS: Vi har faktiskt även fått upp några adventsstjärnor och hört oss för om Minken kan ställa upp som tomte i år 🙂

//Cilla & Rolf Börjlind

Cilla & Rolf Börjlind gästbloggar!

Konsten att göra intryck!

angelaahola
Foto: Peter Knutson

Sängkammarblick, badrumsselfie eller i en lerig sjö med en nyfångad fisk

Ja, vi pratar profilbilder.

Lunchade häromdagen med en vän som nyligen börjat nätdejta. Vi kom in på detta med nätdejting och profilbilder. Vännen öppnade dejtingappen Tinder och vi började bläddra. Utan ett uns av tvekan fick killarna ett ’ja’ eller ett ’nej’. Domarna som föll baserades på profilbilderna, och enkom på profilbilderna. Inte en enda gång fick deras korta textbeskrivning en chans att påverka.

Själv spenderade jag mina gymnasieår i en utpräglad överklasskola. Spelade samtidigt i ett dödsmetallband och såg förmodligen ut så som du gissningsvis tänker dig. Avvek med andra ord radikalt från övriga elever som hade precis de rätta märkena på sina kläder och föräldrar med fina jobb. Var samtidigt ambitiös och intresserad av skolan. Hur orättvist det än kan kännas så hade nog mitt utseende, hur jag fysiskt valde att ’presentera mig’ för omvärlden, ändå en inverkan på mina betyg.

Varför kan man ju fråga sig? Jo, forskning visar att vi människor tenderar dessvärre inte att bedömas utifrån de vi är. Utan utifrån hur så som andra uppfattar oss. Senare skulle min egen forskning även visa att till och med yrkesverksamma domare och nämndemän påverkas av de första intryck en misstänkt gör på dem.

Vi vet dock att idag sker det första mötet inte alls alltid IRL, utan alltsom oftast över nätet – på LinkedIn, via företagshemsidor och dejtingsajter.

bokomslag_angelaahola
Finns som ljudbok!

Men vad är det som avgör hur andra uppfattar oss där – på nätet? Till att börja med, de psykologiska mekanismerna är desamma. Vi frågar oss om vi kan lita på dig. Är du snäll, godhjärtad och om din kompetens/kapacitet är hög eller låg. Vi försöker alltså läsa av samma egenskaper oavsett hur vi ses. Och oavsett vad det än är för ’information’ vi har till hands om varandra. Detta fenomen har benämnts av forskare som ’thin slices of behavior’ och innebär i korthet att vad det än är andra får veta om oss kommer de att använda det som ett underlag för att dra sina slutsatser om hela vår personlighet – det kan vara så lite som ett visitkort, vår titel, eller en profilbild.

Så idag, för att lyckas med vår karriär eller med dejtande, behöver vi även bemästra konsten att göra intryck på nätet. Här kommer fem tips på vägen med fokus på fotot.

  • Ha koll. Var medveten om att bilden är viktig. Människan är i hög grad visuell.
  • Sammanhanget. Din bästa Tinder-bild är nödvändigtvis inte densamma som på LinkedIn där fokus ligger på karriär och kompetens.
  • Vilken bild av dig vill du förmedla? Bilden av en attraktiv person, en kompetent yrkesmänniska eller något annat? Använd din bild till att förmedla det du vill ha. På företagshemsidor och karriärbetonade sociala medier ger en professionell bild – kanske till och med tagen i fotostudio – ett kompetent och seriöst intryck.
  • Associationerna: Haloeffekten gör att även miljön där bilden är tagen påverkar andras bedömning av oss. Står vi på en bergstopp jämfört med mitt i stadsvimlet förmedlas olika bilder av oss. Bilden kan även vara tagen mitt i en aktivitet – när vi föreläser, står bredvid motorcykeln, gör en kul grimas utklädda på en maskerad eller sitter på vårt kontor. ’Imbibing idiot bias’ beskriver, till exempel, hur någonting så harmlöst som ett glas öl eller vin gör att andra uppfattar oss som mindre intelligenta.
  • Stylingen. Är du klädd formellt eller ickeformellt? Ljusa eller mörka kläder? Har du utsläppt hår, uppsatt, är sminkad, bär glasögon eller kanske till och med solglasögon så kommer det att påverka hur andra uppfattar dig.
Stort lycka till!

PS. Om du tycker att detta ämne är lika fascinerande som jag kan du läsa mer om detta i min bok ’Konsten att göra intryck’ och du får mer än gärna ladda ner vår nya innovation – appen Tosify – som hjälper dig ta reda på exakt vilka signaler din profilbild sänder.

//Angela Ahola
Fil. Dr. Psykologi

Konsten att göra intryck!

Christoffer Holst om julen!

_ba42193
Foto: Bengt Alm

Vad läser du själv i jul?
Jag läser eller lyssnar endast på mysiga böcker. Under hösten brukar jag ofta drabbas av ett ”thriller-sug”, en mördarfeber, och vill bara gräva ner mig i spökhistorier, seriemördare och annat obehagligt. Men när snön börjar falla vill jag bara ha mys! Så nu läser jag bland annat några julromaner samtidigt som jag lyssnar på Viveca Lärns serie om människorna på Saltön. Hon läser upp de böckerna själv och det är så galet mycket feelgood att lyssna på hennes härliga göteborgska.

Vilket är bästa julgodiset?
Knäck! Jag älskar knäck. Kan äta hur mycket som helst. Jag tycker dock inte alls om lussebullar och förstår inte grejen med saffran. Jag känner att jag behöver lära mig det för att inte känna mig så utanför under all julfika.

Hur firar du jul?
Eftersom jag har haft en (någorlunda) sansad uppväxt tillhör jag dem som älskar julen och gillar att fira den ordentligt, family style. I år firar jag nog med min killes familj och det ska bli supermysigt!

Vad är ditt bästa jultips?
Mitt bästa jultips är att ta i från tårna. Det är ju faktiskt bara jul en gång om året så höj volymen på Band Aid-låten, tänd tusen juleljus, ät för mycket vört, köttbullar och rödbetssallad och skit i om byxorna spänner. Den ångesten tar vi i januari!

holst_01

Christoffer Holst om julen!