Gästbloggsinlägg av Eva Ludvigsen

profilbildevaludvigsen
Foto: Nadja Hellström

Min debutroman ”Lova” är en riktig kärleksdänga med extra allt. En bok som kopplar bort dig från tvätten, disken och sopsorteringen under ett par timmar och du slår ihop sista sidan med ett fånigt lite leende och en mysig känsla i magen. Under föreläsningar och signeringar brukar jag kalla ”Lova” för min rosa fluffiga gräddtårta.

Här och nu” är mer saltlakrits med smak av hallon. En kärlekssaga där verklighetens hårda kanter gör läsaren osäker på hur slutet egentligen ska bli.

Saken var nämligen den att efter jag satt sista punkten till ”Lova”, när jag fortfarande var uppfylld av mängder grädde och marsipan, insåg jag att jag skrivit en Hollywoodfilm.

Det är inget fel med en bra romantiskt komedi men är det livet skrivet efter liknande recept? Är det så att alla män har gröna ögon, är lika snygga och vältränade som rika? Och är det så att två personer, som blivit bedragna, utsatta eller helt enkelt bara ensamma kan hålla fast när kärleken viner runt öronen?

Här och nu” fick bli en motpol till ”Lova”. Där mannen har blå ögon, där enkla missförstånd får förödande konsekvenser, där huvudpersonerna Ingrid och Nate hellre väljer ensamheten än att bli sviken igen. Ensamma Ingrid hamnar på en hästranch i Montana, USA, för att vara barnflicka i en svenskättad familj under ett års tjänstledig som advokat i Uppsala. Trots otaliga kulturkrockar och könsbarriärer upplever hon för första gången i sitt liv att hon hittat ett sammanhang. När hon sedan träffar Nate faller allt på sin plats och hon vågar tro på en framtid. För ett tag.
53115
Medan ”Här och nu” växte fram pratade jag med folk om deras livsöden och vad de lärt sig under resan. Jag skrattade, grät och rös genom samtalen och insåg att varje individ i världen bär på sin egen bok som är värd att lyssnas på.

En återkommande råd i berättelserna var tydlig – var trogen dig själv. Det blev också målet med Ingrid och Nates öden i ”Här och nu”. De var inte trogna mot sina egna värderingar i början. De ville inte se sitt eget värdefulla värde, men ett par hårda törnar och ett slutgiltigt ultimatum gör till slut att de vågar höja blicken och hålla fast. Vid varandra, vid kärleken, vid livet. Här och nu.

//Eva Ludvigsen
http://www.evaludvigsen.wordpress.com

img_1902

Gästbloggsinlägg av Eva Ludvigsen

En reaktion på ”Gästbloggsinlägg av Eva Ludvigsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s