Alla blir väl lite galna ibland?

IMG_3277_print
Fotograf: Patrik Nilsson

Det finns nog inget som skrämmer mig mer än tanken på att förlora förståndet – att inse att ingenting är som jag trott – att jag inte kan lita på mig själv. Att bli galen.

Det är precis det som händer Hannah i boken Lägret. Hon har åkt med sin kompis Emil på ett konfirmationsläger, inte för att hon är intresserad av Gud och Jesus utan för att hon är orolig för Emil, som har varit låg och uppfört sig märkligt under en längre tid. Men inget blir som Hannah tänkt sig. Emil tar avstånd från henne, och lägerledaren Amanda förklarar att det är något speciellt med Hannah när hon får höra att Hannah går i sömnen.

När något fruktansvärt händer en natt i skogen faller hela Hannahs värld samman. Hon vet inte vad hon ska tro. På något sätt verkar hon vara inblandad – men hon förstår inte hur. Vet hon vem hon är egentligen? Vet hon vad hon gjort? Människorna omkring henne på lägret verkar så trygga i sin kristna tro. Men Hannah blir alltmer osäker och rädd. Skuldkänslor och hemligheten om det hemska som hänt äter henne inifrån. Amanda pratar om ondskan som ständigt hotar de goda krafterna och Hannah börjar undra vilken sida hon egentligen befinner sig på. Kan man vara ond utan att vara medveten om det?

Jag brukar känna som Hannah ibland. Eller rätt ofta. Vissa människor är så säkra – på hur det ska vara, på vad som är rätt och vad som är fel, på vad som är fint och vad som är fult. Ibland är jag så avundsjuk på dem. Det verkar så skönt att sitta inne med alla svaren, att veta att man alltid gjort sitt bästa, vart man är på väg och varför. Själv är jag nog oftast ganska osäker. Det finns alltid så många olika svar och sanningar – och vägar.
0000061388
Och ibland kan man bli rädd för att göra fel, att inte passa in. Man kan bli så rädd att man inte kan tänka. Då kan det hända att man lyssnar mer på andra än på sig själv. Det kan vara så enkelt och ibland vill man ha enkla svar. Oftast svarar någon som är säker, säker på vad som hänt, hur och varför.

Men det kan hända att andras svar skaver. Någon annans sanning kan bli en anklagelse, något som gör oss osäkra. Kanske känner vi inte alls igen oss. Kanske får andras berättelser det att låta som om det är vi som är hemska, självupptagna och elaka monster. Och ibland kan andra vara så övertygande att man börjar tvivla på sig själv. I värsta fall skrämmer de oss, och får oss att tro att vi förlorat kontrollen, att vi blivit galna. Rädsla och osäkerhet kan göra hemska saker med oss. De kan göra oss arga, förvandla oss till idioter, få oss att vara elaka och göra korkade saker. Och plötsligt står man där och inser att man blivit exakt det där monstret som någon anklagat en för att vara.

Skräck och rädslor är för mig oftast pirrigt och underhållande, men när de handlar om mig själv och min självbild är det inte alltid lika roligt. Men jag har insett att jag tycker att det är okej att vara osäker. Och ibland tycker jag både två och fyra olika saker samtidigt. Jag har helt enkelt blivit mer säker i all min osäkerhet. Det är inte livsfarligt att göra fel och det är faktiskt inte farligt att vara rädd – det bara känns så. Och som Norman Bates så vackert uttryckte det i Psycho: Alla blir vi väl lite galna ibland …

//Lena Ollmark

Alla blir väl lite galna ibland?

Kan man skriva en bok på 21 dagar och är Tick Tack baserad på verkligheten?

 

HAVREFARSAN_0538-WEB-36 (1)
Fotograf: Camilla Cherry


Sex veckor kvar …

Första gången jag fick höra talas om formatet Originals på Storytel så fnittrade mina fingrar. Det var verkligen kärlek vid första öronkastet och när min förläggare Anna frågade om jag kunde vara klar inom någon månad skrattade jag, men inte hon. Hon var fullständigt allvarlig.

”Självklart kan vi senarelägga releasen men det vore bra om du kunde fixa det.”
”Absolut, no pressure”, sa jag och satte mig ned. Storyn hade jag ju redan, både synopsis, kapitelindelningen och pilotavsnittet. Min nemesis Herr Prokrastinering satte sig på min axel …

Trettio dagar kvar …

Ska bara kolla på Facebook först.
Och nyheterna.
Och Walking Dead.
Hade jag inte fått mejl också?

Tjugoåtta dagar kvar …

Min agent Marthina var nervös. ”Har du börjat än?”
”Nä, men snart. Ska bara …”
”Men för helvete …” viskade hon per mejl.

Sådär höll det på i en vecka och när det var mindre tre veckor kvar till deadline började jag. Hur svårt kan det vara liksom? Jag skriver ju ändå flera böcker per år som spökskrivare …

Tjugoen dagar kvar …

Det var inte svårt och tack vare att det var tajt till deadline blev det dessutom ett högre tempo i storyn vilket passar ljudboksformatet. Båda säsongerna är skrivna på tre veckor.

Men sedan ska jag ju ärligt säga att det tillkommer tid. I tankearbete när jag planerar storyn, och efteråt, med testläsare, förläggaren och redaktören. En bra bok har alltid ett bra team bakom sig. Och ljudet av pisksnärtarna från förläggaren, redaktören och min agent hjälpte.

Efter att boken blivit en succé, med över 117000 lyssningar, kommer frågorna, och speciellt två stycken: Kan man verkligen skriva en bok på 21 dagar är den vanligaste. Och ja, det kan man. Till att börja med är inspiration en myt. Har man struktur i form av en tydlig synopsis och en kapitelindelning går resten av sig själv och myten om skrivkramp lika död som . Jag skriver i snitt 25000 tecken inklusive mellanslag per dag, vissa dagar 50000 tecken. Vissa författare gillar att skriva långsamt, alla är olika och allt det där men det går att träna upp snabbheten. Jag tror att med den digitala nya världen så behöver en del författare förändra sitt tankesätt och följa med utvecklingen. Snabbast vinner … oftast. Och Storytel visar på många sätt vägen med blåslampa och insparkade dörrar, även om inte alla gillar förändringen det innebär. Vi måste även inse att framtiden springer bredvid oss, på gott och ont, men mest gott.

Den andra frågan är om de karaktärerna som är med i boken finns på riktigt och om vissa delar är självupplevda. Och ja, hälften av storyn är baserad på en, eller snarare, min verklighet fast med en twist. Vi kan väl säga att jag har en del goda vänner som smyger omkring i den undre världen, och jag har besökt den ibland, vilket är tacksamt när man ska skriva om den även om jag lämnat den för ett bra tag sedan. Vissa händelser har hänt på riktigt och en del karaktärer är byggda på verkliga människor men jag har förändrat dem som personer och självklart skarvat en del händelser. Så även om en del tror att de vet vilka de är så är det inte alltid så.

Samma sak med militärdelarna. Jag har jobbat med en del personer från det som tidigare hette SSG och sedan är jag bra på research, och har specialister som testläser. Allt är på låtsas men med ett par smulor av sanningar.

Och till slut får man inte glömma att uppläsaren, i mitt fall Oscar Skagerberg, höjer storyn en eller två nivåer, och gör den mer trovärdig och spännande. Originals är som att läsa en film.

Just nu har jag planerat klart säsong tre och funderar på säsong fyra och fem. Jag hoppas verkligen Tick Tack fortsätter att vara populär så Tick tack får leva vidare. Och det händer saker med Tick Tack. Hemliga saker som jag hoppas ni får veta snart …

PS: Det här blogginlägget tog fem minuter att skriva. 

//Leffe Grimwalker

ticktack_1_och_2.png

 

Kan man skriva en bok på 21 dagar och är Tick Tack baserad på verkligheten?

Tvåhundrasjuttio sekunder – Kajsa Franchell

KajsaSommar14
Fotograf: Klas Wallmark

En skärva av verkligheten var fröet. Så utvecklades historien.

Isabelle och Tvåhundrasjuttio sekunder kom till när jag insåg att jag skulle göra precis tvärtemot det jag skrivit tidigare. Den kända polletten som trillade ner och la sig tillrätta efter kursen i manusbearbetning. Jag hade skrivit svulstigt om en lång tidsperiod med många karaktärer inblandade. Nu kom jag igång med en helt annan infallsvinkel med det manus som ledde till min debut. Tvåhundrasjuttio sekunder är en relationsroman som utspelar sig under två veckor på en semesteranläggning. Personerna historien kretsar kring är fem. Isabelle, George, paret de lär känna, en okänd man. Isabelles föräldrar spelar också en roll i varför saker har blivit som de blivit. Det är Isabelle vi följer, hennes tankar och gömda känslor hon behöver tampas med under resan. De val hon gjort och som hon står inför. Det handlar om beroende, lojalitet och att vara sann mot sig själv. Avskalat språk, enkel i handling, komplicerat i relationerna.

Skrivandet har alltid funnits. Tidigare som dagbok, dikter, brev, noveller, artiklar. Och att helt enkelt skriva av sig. Redan på gymnasiet fanns drömmen om att ge ut en bok. Det dröjde några år. Ganska många faktiskt. Jag saknade verktygen och är tacksam för pushen jag fick att anmäla mig till en skrivkurs på Folkuniversitetet.
0000059807
Under tjugofem år har jag jobbat med människor och människors utveckling som konsult, utbildare, coach. Beteenden kan vi betrakta, tankar, känslor och det som leder fram till en handling syns inte. Det är den introverta processen jag vill beskriva. Har centralkaraktären fått nya insikter i slutet av berättelsen ser jag det som ett lyckligt slut. Sen kan man undra varför processen behöver ta så lång tid. Men det är väl så livet är. Ett pussel som behöver formas. Och kanske blir man lite klokare under tiden det pågår.

Jag jobbar mycket med språket. Vill få läsaren att följa med i rytmen och känna ett flyt. Det är just språket och enkelheten som gör att jag tror Tvåhundrasjuttio sekunder passar som ljudbok.

Kajsa Franchell i april 2017

Tvåhundrasjuttio sekunder – Kajsa Franchell

Gästbloggsinlägg: F*ck-ups & businessblunders

PressbildbokenEbbaNils
Fotograf: Julia Delin

I media och runt omkring oss förmedlas det ständigt bilder av ”over night successes” och felfria framgångssagor. Om vi bara strävar efter perfektion och förmedlar en onyanserad bild av hur drömmar har besannats kommer inte bara många av de som vill förverkliga en idé och bidra till innovation i samhället att gå på samma nitar som entreprenören före utan kanske till och med avskräckas att följa sin drömmar. Nyckeln ligger i att våga försöka och att också hitta din egen definition av framgång.
0000055233
I F*CK-UPS & BUSINESSBLUNDERS lyfter vi fram det oväntade värdet av misslyckanden och låter några av Sveriges mest modiga entreprenörer, politiker, äventyrare och författare delar med sig av sina berättelser i hopp om att inspirera fler att våga följa sin dröm.

Här kommer våra 5 bästa tips:
1. Se på misslyckanden som lärdomar snarare än bakslag. De som blir bäst på något är oftast de som snabbast går från misstag till misstag utan att tappa motivationen.

2. Våga vara ärlig och öppen när saker inte går som de ska. Genom att bjuda in andra får du hjälp att ta dig vidare.

3. Kom ihåg att ingen människa kan undvika motgångar. Universum strävar ständigt mot kaos och även de mest framgångsrika människorna har en historia kantad av svårigheter.

4. Forskning visar att de människor som tidigt lär sig att hantera motgångar och att inte ge upp också är de som når mest framgång i livet.

5. Lär av andras misstag såväl som dina egna, men kom ihåg att ingen har ett facit för framtiden – det enda sättet att bemästra den är att testa sig fram.

//Ebba & Nils

Gästbloggsinlägg: F*ck-ups & businessblunders

Ta itu/Kristina Sandberg: Vad tycker vi?

blogginlägg_taitu_text.png
Romanen om Maj av Kristina Sandberg hyllades och älskades av nästan alla. Men visste du att Sandberg kom med en annan roman innan denna trilogi? Ta itu kom ut första gången 2003 men har inte blivit ljudbok förrän nu. Vi var så klart tvungna att lyssna!

lina_profilbeskrivningar
Lina S: Ta itu av Kristina Sandberg var en riktigt ångestfylld lyssning och det är svårt skriva om den. Den är så konkret, redovisande, humorlös så det är också svårt att värja sig från Maria. Tur att jag bara har 15 minuter till jobbet, för längre stycken skulle jag nog inte orkat lyssna på henne.

Samtidigt är det ju helt vansinnigt bra skrivet och Sandbergs Maj-böcker är ömma favoriter. Så med detta sagt, här är min recension:

Kristina Sandberg är en favorit efter Maj-böckerna. Här får vi istället följa mamman, hustrun, kollegan, den duktiga dottern Maria.

Det är nästan obekvämt att lyssna, det skaver och känns emellanåt klaustrofobiskt att höra den dagbokslika berättelsen. Här finns inte ett överflödigt ord. Marias vantrivsel och vanmakt att inte passa in och räcka till, går sakta in i en djup depression, kanske galenskap. Berättelsen utspelar sig under ett år under 1970-talet, men skulle lika gärna kunna vara en nutidsberättelse. Vansinnigt bra skrivet. Så mycket finns där, emellan orden.

louella_profilbeskrivningar
Louella: En viktig bok som påminner om att frihet och jämlikhet absolut inte är en självklarhet, att vi fortfarande måste kämpa för den rätten varje dag, men att oändligt många kvinnor kämpade och offrade så mycket mer – före oss, för oss.

Alla längtar vi efter att få komma ifrån vardagen, men Maria längtar nog mer intensivt än de flesta. Den här berättelsen skildrar tiden då den första gryende aningen om en möjlig frihet blir åskådlig, att man kanske kunde våga ta ett stolt steg bort från diskbänken. Så mycket mer skrämmande blir paniken när Maria inser att det är en omöjlighet för henne. Då blir det bara tyst och stumt både inuti och runtom henne. Hon går sönder.

Erika_ROMAN_profilbeskrivningar
Erika: Jag är ett stort fan av Maj- trilogin och försökte hålla mina förväntningar på Ta itu nere för att inte bli besviken. Den är ändå skriven ett par år innan Att föda ett barn och har ju faktiskt (tyvärr) inget alls med Maj att göra.

Just den här genren av svensk diskbänksrealism ligger mig varmt om hjärtat och jag gillade verkligen Ta itu, mina dämpade förväntningar till trots. Det är en helt klart läsvärd roman som står sig stark i Maj- konkurrensen.

linaj_profilbeskrivningar
Lina J: Ta itu skrevs innan Att föda ett barn, och visst anar man att Marias 1970-tal är ett frö till Majs 1930-tal. Kvinnor som har fastnat i ett liv som inte är vad de innerst inne drömde om, fångade av samhällets konventioner. Den som är sugen på feelgood får leta någon annanstans. Men Ta itu är definitivt värd en lyssning för den som inte är rädd för lite feelbad och som tycker om Kristina Sandbergs Maj-trilogi.

taitu_banner_omdugillar

Ta itu/Kristina Sandberg: Vad tycker vi?

Författaren Johanna Svanborg gästbloggar!

Johannas bilder 848
FOTO: The Studio

I tioårsåldern fick jag glasögon, jag hade kommit långt efter alla andra vad gällde läsning och stavning. Det tunga arbetet påbörjades när brillorna kom på nosen – jag måste hinna ikapp mina klasskamrater. Men med glasögon och tandställning var jag ett rejält mobboffer och det blev tuffa år.

I högstadiet vände allt, vår svenskalärare gav oss Elmer Diktonius dikt: Röd Eemeli en dag. Denna dikt på åtta verser skulle hela klassen skriva en uppsats om. Gulp! Hjälp! Jag kan ju inte stava…

Skrivboken och dikten fick följa med hem den kvällen och något hände. Mord! Oj, vad spännande, jag glömde att jag inte kan stava, jag bara skrev och skrev och skrev och kl:01.30 var skrivboken utskriven, men jag var inte färdig. Dagen efter bad jag om en ny bok, läraren blev irriterad och sa:

”Vad ni slarvar bort era böcker jämt, vart har du gjort av den då?”
”Den är hemma, svarade jag.
”Jo men ta med den hit då”, svarade han.
”Mmm, fast jag har skrivit ut den.”

Läraren trodde inte sina öron, att jag, den lilla tysta tjejen som han fick använda sin röda kulspetspenna ordentligt när han rättade mina prov, skrivit ut en uppsatsbok? Två dagar senare kom jag med samma fråga igen men då trodde jag att han skulle få en hjärtinfarkt.

Det blev tre skrivböcker från lilla fröken Svanborg. När han rättat allas uppsatser skulle han läsa de tre som han tyckte var bäst för hela klassen. Jag höll tummarna, men ingen av de två första var min, innan han läste upp den som fick högst betyg så sa han:

”Den här uppsatsen får inte bara högst betyg i denna klass utan faktiskt högsta betyg utav alla uppsatser jag läst som svenskalärare…”

Jag sjönk ner på min stol och förstod att det inte var min. Han började läsa och hade nog kommit till rad fyra innan det sjönk in i mitt huvud att det var min uppsats som han läste MIN UPPSATS. Efter den dagen var det ingen som retade mig, efter den dagen så fick jag ett enormt självförtroende. Sen dess har jag gått igenom livet med ett leende och alltid behandlat alla som jag vill att de ska behandla mig.
0000059037
30 år senare så har jag släppt min thriller Skalets röda strimma jag kom hela vägen till manusmöte hos Norstedts, Bonniers och Piratförlaget – de tackade alla nej… Synd om dem tänkte jag och startade ”Svanborgs förlag” nu har boken sålt runt 4000 ex. Den engelska och den tyska versionen har just blivit klara och Taiwan vill nu läsa den engelska – och visst kan de få det *smil*. Nu ska jag bara hitta en agent som kan hjälpa till med utlandslanseringarna… Skalets röda strimma är en bok med extremt högt tempo, fullt ös och med mycket känslor. Samtidigt så gillar jag att bolla med läsaren, man ska inte tro att man vet med säkerhet vem som är mördaren…eller ens om vem boken handlar om…

Detta är min första bok i en planerad serie av fyra. Jag kunde ju inte skriva en bok på 1000 sidor så det blir fyra böcker på sammanlagt 1200 sidor, där bok nr 1 slutar tar bok nr 2 vid och så vidare tills alla fyra är färdiga. Jag är otroligt stolt och mycket lycklig över att Storyside valde att ta in mig i sitt förlag, samt att Susanne Alfvengren tackade ja till att läsa in den. LYCKA!!!

Tro på Dig själv för om inte Du gör det – vem ska då tro på Dig

//Johanna Svanborg

Författaren Johanna Svanborg gästbloggar!

Tävling: Vikingar i fokus!

halvdan_viking_tavling_2017
I samarbete med Bonnier Carlsen/Bonnier Audio har vi format en tävling i samband med att Martin Widmarks nya bok Ulfberhts svärd släpps – del 9 i serien om Halvdan Viking. Nya vikingamuseumet Vikingaliv har öppnats och med det har nu fem familjer på fyra personer chans att vinna inträdesbiljetter!

Tävlingsfrågor
– Martin Widmark har även skrivit en av Sveriges mest kända barnboksserier. Vad heter den?
– Var ligger Vikingaliv i för stad?
– Vad var Särimner för djur i den fornnordiska asatron?
– Motivera varför just du ska vinna.

Tävlingsregler
– Svara på alla tävlingsfrågor.
– Skicka ditt svar till tavling@storytel.se senast den 20 maj. Märk ämnesraden med ”Halvdan viking” och glöm inte att uppge dina kontaktuppgifter.

Lycka till!

halvdanviking_banner

Tävling: Vikingar i fokus!