En månad utan socker

Dag 1
Känner mig oförskämt pigg. Det är ju helt galet att jag inte klarat av det här de tidigare gångerna jag försökt, det är ju inte ett dugg svårt!

Dag 2
Blir bjuden på godis, är inte ens sugen… Eller ok, är sugen som fasen men står emot.

Dag 3
Kanske ska ta en kaka? Det kan ju inte vara så mycket socker i en sådan där liten? NEJ Jenny, stå emot – kämpa!!

Dag 4
”OM JAG INTE FÅR EN KAKA NU SÅ KOMMER JAG STRYPA NÅGON!!” Eh… ok var tusan kom det där ifrån. Borde jag isolera mig själv resten av månaden? För omgivningens säkerhet?

Jag började bygga upp mitt sockerberoende tidigt och som vuxen har mitt beroende fått härja fritt. Har alltid tänkt, vad är poängen med att vara vuxen om jag inte får äta glass till middag och hallonlakritsskallar till frukost?

Men sockrets negativa påverkan på våra kroppar blir allt mer uppenbar även för mig. Diabetes typ 2, bukfetma, demens och andra sjukdomar har ökat de senaste årtiondena och många forskare är övertygade om att det är sockrets fel. Våra kroppar är inte gjorda för att bryta ner det här giftet, som gör oss tröttare och sjukare. Så jag bestämde mig för att vara sockerfri i en månad.

Jag kommer inte påstå att den här månaden varit lätt, men jag skulle vilja påstå att det blev lättare ju längre tiden gick. Att säga nej kändes trist, och ibland näst intill omöjligt, men det gav mig till slut en känsla av lätthet och en förmåga att inte äta de sötsaker som jag i vanliga fall hade tryckt i mig av ren slentrian.

Läs och lyssna på mer om socker och vad det gör med våra kroppar i någon av de här böckerna – kanske blir du också sugen på en sockerfri månad?

Sockerbomben 3.0
Socker beroende – Dämpa ditt sötsug
Good Sugar Bad Sugar
Ett sötare blod
Det sötaste vi har


En månad utan socker

Gästblogg: Jonas Kihlman om ”Mördare utan mord”

mördare utan mordTa dig till boken!

Mördare utan mord. Heter boken verkligen så? Folk vill ju läsa om mord och då kan man inte ha en titel som heter att man mördar utan mord eftersom mord är en så viktig ingrediens när man vill läsa en deckare”, fortsatte sedan malandet och jag funderade på vad det egentligen var som denna människa sa!?

”Nej”, svarade jag. ”Nej, jag kommer inte att ändra titeln för den säljer. Vid signeringar är det som om namnet drar folk fram till mig och väl där säljer jag av bara helvete.”

Så hur kan det då komma sig att man kan mörda utan att begå mord? För att begå ett mord i Sverige idag måste det ju självfallet vara en människa man dödar.

Jag såg en gång för ett antal år sedan ett program på teve där en kvinna blivit knivstucken i magen av sin man. Hon var vid detta tillfälle även gravid. Både hon och sonen överlevde, men mannen åkte endast dit för misshandel av kvinnan och inte av både kvinnan och sonen. På grund av att han befann sig i sin mors trygga mage sig kunde man inte fälla skitstöveln för dådet mot honom.

Jag började då fundera: Vad skulle hända om man hittar ett mördat foster. Man kan till 100% fastställa fostret blivit mördat i sin mors magen med hjälp av DNA. Man vet också vem som gjort det, men man hittar inte kvinnan. Kan man då fälla någon för mord enligt svensk lag?

För att få min berättelse verifierad har jag bett Sveriges första kvinnliga professor i straffrätt Madeleine Leijonhufvud läsa boken. Se  hennes svar på min hemsida, www.jonaskihlman.se.

Jag ser fram emot att få din recension när du lyssnat på min bok: Välkommen till min värld och Mördare utan mord.  

/Jonas Kihlman

Unknown-2

Gästblogg: Jonas Kihlman om ”Mördare utan mord”

Gästblogg: Sylvia Lidén Nordlund om ”Allt det du måste”

0000076884

”Du ser ut som en författare”, sa min klient för sådär en sex år sedan. ”Du kanske skulle skriva en bok?” Ett liten enträgen inre röst påminde mig då och då om samtalet innan jag motade bort den. Även om jag älskar böckernas fiktiva världar är det en helt annan sak att uppfinna en egen.

En höstdag längtade jag efter något nytt och anmälde mig spontant till en skrivarkurs. Under en övning i flödesskrivande dök en kvinna upp i mitt huvud. Hon skämtade med väninnan om sin man Torbjörn. När jag kom hem skrev jag första kapitlet om Mia. Nästa kväll skrev jag sista kapitlet.

Då visste jag inte var Mia bodde eller arbetade eller att jag faktiskt åtagit mig uppdraget att skriva en hel bok. Till och med en trilogi. Ett antal kurser, en hel trave med författarhandböcker, proffshandledning och mycket pepp från nya skrivarvänner lotsade mig fram på vägen mot ett färdigt manus.

Skriva, skriva om och skriva om igen. Sådan var tillblivelsen av Allt det du måste. Från den där första kvällen tills jag höll min bok i handen tog det fyra och ett halvt år. Jag hade en början och ett slut, det fattades bara allt däremellan. Att uppfinna ett persongalleri, skulptera fram personlighetsdrag och ge var och en ett förflutet var lika spännande som att bygga en värld i Sims.

Jag placerade Mia i Göteborg med ett liv som många skulle känna igen sig i, med en man som jobbar mycket och en tonårsdotter med allt vad det innebär. Jag ville ge henne ett yrke som är viktigt men inte så glamoröst, förskollärare. Kollegor som fryser ut, försåtlig mobbning och att balansera på gränsen till sin förmåga i alla måsten är utmaningar som Mia ställs inför i första boken. Hon har väninnan Serena som stöd och får energi från matlagningskursen som Serena ger henne i present. Läsaren får följa Mia in under skinnet, våndas och heja på henne när hon allt eftersom tvingas ta ställning och stå upp för sig själv.

Vilken lycka att Allt det du måste nu finns även på Storytel! Önskar dig inspirerande lyssning till Janna Erikssons inlevelsefulla läsande och hoppas du vill följa Mias resa framöver.

Mer om mig finns på www.sylvialidennordlund.se. Hoppas vi ses på Facebook eller Instagram.

//Sylvia

Sylvia Fotograf Ola DyrhillFotograf: Ola Dyrhill

Gästblogg: Sylvia Lidén Nordlund om ”Allt det du måste”

Gästblogg: Åsa Bonelli om ”My som i @my_story”

0000074271

Ta dig till boken!

Sol, blå himmel, imponerande arkitektur, fantastisk god mat och dryck, till synes oändliga kanaler med de små karaktäristiska broarna och gondoljärer i randiga tröjor sjungandes på – enligt min mening ­– det vackraste språket i världen.

Venedig. Romantikens stad där ingen av besökarna kan undgå att känna historiens vingslag.

Mobilkameran smattrade gång på gång och bildmappen fylldes på med minnen, som så fort ett wi-fi blev tillgängligt, laddades upp på både Instagram och Facebook.

För äntligen var jag här. I den stad jag så många år längtat till att få besöka. Jag ville bevara det här ögonblicket för alltid och när väl bilderna laddats upp blev det så. Ett sätt att, bara genom en knapptryckning bort, få slungas tillbaka till just detta. Det var därmed det perfekta hjälpmedlet till att aldrig glömma.

Och just när jag druckit upp en krämig cappuccino, kopplat upp mig på caféts nätverk för att hämta dagens mail låg där ett i inkorgen som omedelbart fångade min uppmärksamhet. Ett mail från ljudboksförlaget som gett ut mina två tidigare feelgoodromaner, med en undran om jag var intresserad av att delta i ett såpass nytt projekt att det ännu låg i sin linda.

Jag lät synintrycken från omgivningen pausa, för samtidigt som nyfikenheten och ivern att få veta mer så blev jag tveksam. Jag skulle alltså skriva på beställning. Hur skulle det vara? Mina två tidigare berättelser hade ju så att säga ”kommit till mig” och nu skulle det bli tvärtom. Det var definitivt något nytt och spännande, men också en aning läskigt.

Jag skickade omedelbart ett svar och ställde åtminstone ett par frågor för att få veta lite mer om hur de tänkte. Svaret kom ganska omgående och gjorde att ivern tog ytterligare fart och fick tankeverksamhetens kugghjul att med ett gnissel dra igång. Det här ville jag definitivt vara en del av! Tankarna var med mig resten av vistelsen i Venedig och fast jag inte tycker mig fundera på karaktärer och dramatikkurvor vet jag nu efter två romaner att när väl detta dragits igång så går det inte att stänga av.

Tre dagar senare när jag kommit hem och landat i soffan började jag att verkligen fundera på vad det nya projektet skulle handla om.

Och så plötsligt var hon där. My. Som levde sitt liv på nätet där hennes historia fanns. Dokumenterad i varje ögonblick på instagramkontot @my_story. Som jag själv gjort bara några dagar tidigare och naturligtvis fortfarande gjorde. Som jag vet att så många av oss idag gör.

Jag kunde knappt vänta till att få se hur hennes liv utvecklades när hon ställdes inför ett ultimatum och livet vändes upp och ner. Jag ville vara med på hennes resa och jag var så glad att Word Audio Publishing – helt omedveten med sin förfrågan – gett mig chansen. För jag är faktiskt inte så säker på att jag annars hade fått lära känna My, fnyst åt det som hon i början av sin resa tyckte var så livsnödvändigt och sedan känt en värme i magen för att hon insåg att det verkliga aldrig får glömmas bort.

Att det viktigaste i ens liv ibland finns rakt framför näsan och att det går att hitta en balans.

/Åsa Bonelli

IMG_5340Foto: Stefanovic Rakic

Gästblogg: Åsa Bonelli om ”My som i @my_story”

Bokcirkel: Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

norralatin.jpg
När vi hör namnet Sara Bergmark Elfgren är det nog omöjligt att inte tänka på den otroligt populära Engelsforstrilogin, serien hon skrev tillsammans med Mats Strandberg för några år sedan. Nu är hon tillbaka med en ny övernaturlig spänningsberättelse som har samma potential – det är MÅNGA som kommer att älska Norra Latin, både ungdomar och vuxna.

Vardagsproblem och igenkänning blandas med myter och magi när vi får följa Clea och Tamar på teaterprogrammet på Norra Latin. Denna anrika skola, som ruvar på många hemligheter, är platsen där huvudpersonernas liv flätas samman.

Så här tyckte vi:

YA - Karin.jpg
Karin: Den har boken fick mig att sitta uppe och lyssna alldeles för sent på natten. Smarta, snygga tonåringar med talang och stora drömmar, intriger så det svämmar över, kändisskap och utanförskap, rikedom och misär, nutid, dåtid och allt mittemellan, bister verklighet med historieprov och snöslask och samtidigt något helt annat, det övernaturliga och fantastiska, plötslig ondska, brutal skräck och oförklarliga händelser som håller en på helspänn genom hela berättelsen. Och så klart attraktion, kärlek, svartsjuka och undangömda, glömda rum med uppstoppade läskiga djur. Jag kommer aldrig att kunna gå förbi Norra Bantorget igen utan att titta upp på den gamla skolan och undra vad den egentligen ruvar på för hemligheter.

YA - Jennie.jpg

 

Jennie: Så fort jag fick mina tassar på Norra Latin slukade jag den ogenerat på två dagar. Jag gillar hur Sara Bergmark Elfgren beskriver känslorna från gymnasietiden med sån pricksäkerhet som om det var ifjol hon själv tog studenten.

 

YA - Angelica
Angelica: Jag älskade verkligen den här boken. Tycker den har det mesta man kan önska sig från en bok; karaktärer jag är nyfiken på, kärlek, vänskap och ett mysterium. Blir verkligen riktigt nyfiken på myten kring Erling och flera gånger under berättelsens gång kommer jag på mig själv med att nästan googla honom, innan jag inser att han är påhittad. Kan knappt bärga mig till del 2!

Fantasy - Sissel

 

Sissel: Jag sträckläste Norra Latin – den var så himla lätt att svepas med i! Jag älskar att den var i Stockholm och att Norra Latin faktiskt finns på riktigt, även om den nu inte används som skola i verkligheten. Men det kändes väldigt verkligt när man läste boken! Jag tyckte också om att Tamar var så nördig, jag vill hoppas att jag är lika nyfiken som hon om jag någonsin snubblar över ett mysterium. Jag ser verkligen fram emot de andra delarna och hoppas på fler äventyr i Stockholm! 

 

Idag kör vi igång en diskussion om boken på Facebooksidan ”Snacka om ljudböcker”. Vill ni vara med och diskutera? Klicka dig in här!

Bokcirkel: Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren

Gästblogg: Rolf Callmeryd om ”Italienska samband” och ”Scadenza”

 

 

En kärleksförklaring till Italien – två kriminalromaner

Allt är förföriskt vackert i Puglia. Olivträden, havet, de vita husen, den röda jorden. För att inte tala om maten, vinet, människorna, språket.

Kommissarie Franco Vaccaro föddes vid mogen ålder och av en ren tillfällighet.
Plötsligt fanns han där, i huvudet på en skrivsugen blivande författare. Föddes vid ett besök på polishuset i Ostuni, en medeltidsstad med magisk känsla, belägen högt över det annars så platta landskapet.

Polischefen satt i sin slitna kontorsstol vid ett gammalt skrivbord, belamrat med mappar och en ålderstigen dataskärm. Vi var där för något så simpelt som ett parkeringstillstånd. Processen tog en halv dag, men hade sin charm.

I mina romaner heter polischefen Franco Vaccaro. Två kriminalromaner, Italienska samband och Scadenza (italienska ordet för deadline) kommer nu som ljudböcker. Jag är långt kommen i arbetet med en tredje roman om Franco Vaccaro.

Franco Vaccaro är en livsnjutare.
Alltför många kvinnoaffärer ledde till att hustrun till slut gick ut genom dörren för att aldrig komma tillbaka. En livsavgörande tragedi inträffade när dottern blev påkörd och dödad av en bil, tillhörig Sacra Corona Unita, en lokal gren av maffian. Ingen fälldes för olyckan.

Franco Vaccaro är ändå nöjd och lever sitt mestadels behagliga Ostuniliv vid Piazza Liberta. Där har han sin lägenhet, en trappa upp med balkong mot torget. Där finns vännerna, café- och barägarna. Och kvinnorna, som emellanåt förgyller livet för en ovanligt pigg sextioåring. Lugnet är dock bedrägligt. Girighet leder till brutala gärningar.

Miljöerna är autentiska.
Olivlundarna, de gamla städerna, torgen, gatorna, husen, människorna – allt är på riktigt. Fantasin gör sig påmind när morden, utpressningshistorierna och korruptionsanklagelserna vässar berättelserna.

Du kommer att gilla kommissarie Vaccaro.

/Rolf Callmeryd

rolf3

Foto: Privat

Gästblogg: Rolf Callmeryd om ”Italienska samband” och ”Scadenza”

Bokcirkel: På andra sidan förlåtelsen

0000048674.jpg

Övergrepp och #metoo är något som har varit hett diskuterat de senaste månaderna. Vi valde därför en bok på detta tunga, men viktiga ämne.

Fakta - Peter.jpgPeter E:

Väldigt intressant ämne om möte mellan våldtäktsman och våldtäktsoffer och deras kamp för att hitta förlåtelse och bli av med sina identiteter som just förövare och offer. Fascinerande att få ta del av deras tankar och hur våldtäkten påverkat dem under de tjugo år som gått sedan den inträffade.


 YA - MichelleMichelle:

Det finns väldigt många böcker om övergrepp och våldtäkt, några exempel är ”Hon bad om det”, ”Kort kjol”, ”Villig” och ”Odjuret”. Boken ”På andra sidan förlåtelsen” må beröra samma horribla ämnen men det är en helt annan ton i denna berättelse kontra de tidigare som jag nämnde. Jag hatar inte våldtäktsmannen i den här historien – tro inte att jag tycker synd om honom för det. Trots att Tom Stranger har orsakat så mycket skada och smärta kan jag se en människa i honom och inte ett monster. Missförstå mig inte, jag lider med Thordis Elva, huvudförfattaren och den andra huvudpersonen i berättelsen. Det hon har varit med om går inte att rättfärdiga på något sätt. Jag tror att det är viktigt att denna bok finns då den tillför en annan nyans … eller ljus i det hela.

Svår, svååår bok att recensera. Detta är verkligen en viktig bok och berättelse som kräver att få diskuteras.

Romaner - EmilieEmilie:

På andra sidan förlåtelsen – en sann historia tycker jag är ett annorlunda och viktigt inlägg i diskussionen om sexuellt våld. Det är inte bara en berättelse om det fruktansvärda i själva det sexuella våldet och konsekvenserna därav, utan även en berättelse om försoning och att lyckas gå vidare. Förutom att ta del av offrets historia, om hur hon upplevde händelsen och hur det påverkat hennes liv efteråt, får vi även höra förövarens sida. Detta bidrar till en mer nyanserad bild av händelsen och öppnade iaf mina sinnen för att allting inte alltid är svart eller vitt. Att alla förövare inte alltid är monster utan även de människor som i många fall lever i konsekvens av sitt agerande resten av sitt liv. Något som självklart inte gör deras brott mindre hemskt! Kanske upplever du att offret även i detta fall tar mest plats i berättelsen, men har hon ändå inte rätten att få skrika högst? Så länge det ännu finns sexuellt våld, kommer det vara viktigt att vi fortsätter prata om det, varför jag hoppas att fler vågar komma ut med böcker som denna i framtiden och att fler och fler läser dem.



Fakta - SofiaSofia:

Den känns aktuell och relevant och ligger helt rätt i tiden med vår tids rådande diskussioner gällande kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp. Ett svårt ämne som i boken behandlas med respekt. En bok som kan inge hopp om att kunna förlåta för att gå vidare i livet efter en svår händelse.


Romaner - Bia
Bia:

Ett ovanligt upplägg för en bok, men ett alldeles för vanligt scenario. Thordis våldtogs inte av en okänd gärningsman utan av sin pojkvän som valde att utnyttja henne när hon inte kunde göra motstånd. För han tyckte att han hade rätt till det.

Den visar hur långtgående konsekvenser en våldtäkt kan ha (även om offret till en början inte ens själv kallar det våldtäkt). Hon började skada sig själv och även gärningsmannen påverkades. Hoppas den fungerar som en ögonöppnare.  

 

Vill du veta mer? Har du lyssnat på ”En riktig våldtäktsman”, ”Hon bad om det” och ”Medan han lever” och vill fördjupa dig mer i ämnet? Då är det här en bok för dig!

Bokcirkel: På andra sidan förlåtelsen