Gästblogg: Åsa Bonelli om ”My som i @my_story”

0000074271

Ta dig till boken!

Sol, blå himmel, imponerande arkitektur, fantastisk god mat och dryck, till synes oändliga kanaler med de små karaktäristiska broarna och gondoljärer i randiga tröjor sjungandes på – enligt min mening ­– det vackraste språket i världen.

Venedig. Romantikens stad där ingen av besökarna kan undgå att känna historiens vingslag.

Mobilkameran smattrade gång på gång och bildmappen fylldes på med minnen, som så fort ett wi-fi blev tillgängligt, laddades upp på både Instagram och Facebook.

För äntligen var jag här. I den stad jag så många år längtat till att få besöka. Jag ville bevara det här ögonblicket för alltid och när väl bilderna laddats upp blev det så. Ett sätt att, bara genom en knapptryckning bort, få slungas tillbaka till just detta. Det var därmed det perfekta hjälpmedlet till att aldrig glömma.

Och just när jag druckit upp en krämig cappuccino, kopplat upp mig på caféts nätverk för att hämta dagens mail låg där ett i inkorgen som omedelbart fångade min uppmärksamhet. Ett mail från ljudboksförlaget som gett ut mina två tidigare feelgoodromaner, med en undran om jag var intresserad av att delta i ett såpass nytt projekt att det ännu låg i sin linda.

Jag lät synintrycken från omgivningen pausa, för samtidigt som nyfikenheten och ivern att få veta mer så blev jag tveksam. Jag skulle alltså skriva på beställning. Hur skulle det vara? Mina två tidigare berättelser hade ju så att säga ”kommit till mig” och nu skulle det bli tvärtom. Det var definitivt något nytt och spännande, men också en aning läskigt.

Jag skickade omedelbart ett svar och ställde åtminstone ett par frågor för att få veta lite mer om hur de tänkte. Svaret kom ganska omgående och gjorde att ivern tog ytterligare fart och fick tankeverksamhetens kugghjul att med ett gnissel dra igång. Det här ville jag definitivt vara en del av! Tankarna var med mig resten av vistelsen i Venedig och fast jag inte tycker mig fundera på karaktärer och dramatikkurvor vet jag nu efter två romaner att när väl detta dragits igång så går det inte att stänga av.

Tre dagar senare när jag kommit hem och landat i soffan började jag att verkligen fundera på vad det nya projektet skulle handla om.

Och så plötsligt var hon där. My. Som levde sitt liv på nätet där hennes historia fanns. Dokumenterad i varje ögonblick på instagramkontot @my_story. Som jag själv gjort bara några dagar tidigare och naturligtvis fortfarande gjorde. Som jag vet att så många av oss idag gör.

Jag kunde knappt vänta till att få se hur hennes liv utvecklades när hon ställdes inför ett ultimatum och livet vändes upp och ner. Jag ville vara med på hennes resa och jag var så glad att Word Audio Publishing – helt omedveten med sin förfrågan – gett mig chansen. För jag är faktiskt inte så säker på att jag annars hade fått lära känna My, fnyst åt det som hon i början av sin resa tyckte var så livsnödvändigt och sedan känt en värme i magen för att hon insåg att det verkliga aldrig får glömmas bort.

Att det viktigaste i ens liv ibland finns rakt framför näsan och att det går att hitta en balans.

/Åsa Bonelli

IMG_5340Foto: Stefanovic Rakic

Gästblogg: Åsa Bonelli om ”My som i @my_story”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s