Gästblogg: Sofie Sarenbrant om ”Syndabocken”

0000505464

Ta dig till boken!

Ett inbrott i ditt eget hem, där du ska känna dig som tryggast. Bara den tanken ger mig rysningar. Jag brukar utgå från mina värsta farhågor när jag skriver deckare och Syndabocken är inget undantag.

I takt med att antalet inbrott i Bromma ökade förra året, växte också idén om en deckarintrig fram. Alla hemska historier som jag fick höra om tjuvar som tar sig in i villorna oavsett larm och om folk är hemma, fick min fantasi att spinna iväg. Tänk om det skulle spåra ur? Det skulle vara en mardröm att vakna mitt i natten av att en främmande människa befinner sig i huset. Och det är just det som händer i Syndabocken.

En tonårspojke hittas brutalt mördad en morgon när familjens städerska kommer till villan. Och det är inte vilket hus som helst, utan grannen till Emmas syster Josefin, där Emma har flyttat in tillfälligt. Är det ett inbrott som har gått snett?

Förutom Emma och Nyllet, presenterar jag några nya karaktärer i Syndabocken – bland annat den sextonårige inbrottstjuven Gervase. På dagarna arbetar han som hantlangare på ett bygge, och på nätterna tar han sig in i hus för att stjäla. Vad driver honom till att göra inbrott? Och vad händer när han plötsligt står öga mot öga med personen som bor i huset?

Jag började jobba med idén till Syndabocken för ett år sedan, och skrev intensivt under hösten samtidigt som jag tränade inför New York Marathon. Det mest nervösa momentet under manusarbetet är på slutet, när ”mina” poliser ska faktagranska manuset. Självklart har jag gjort research under arbetets gång, men ändå! Tänk om jag har missuppfattat något och de säger att jag måste skriva om halva boken? Det är alltid lika jobbigt att vänta på domen. Fråga min man om han tycker att jag är mysig att umgås med då … Och den här gången upptäckte jag inte mitt fatala misstag i tid, men jag kände genast att det var någonting i luften. Återkopplingen dröjde. Något var fel, men vad? Då kom mailet från den ene polisen Lasse: ”Tackar allra ödmjukast för att du namngett marsvinet efter mig.” Hur går man vidare efter det? Fast vid närmare eftertanke tror jag att han kom över det snabbt, för han skrev också följande: ”Denna bok är din klart bästa med en mycket modern story som har det mesta. Tror jag sagt det förut men denna bok skulle jag vilja se filmatiserad.”

Det hoppas jag med, men först och främst släpps den som ljudbok på Storytel den 21 maj. Med uppläsaren Katarina Ewerlöfs inlevelseförmåga är det nästan som att se en film framför sig. Jag hoppas att Syndabocken blir lika spännande att lyssna på som det var att skriva den.

 

/Sofie Sarenbrant

Sofie_Sarenbrant_8Foto: Thron Ullberg

Gästblogg: Sofie Sarenbrant om ”Syndabocken”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s