Niclas Ericsson gästbloggar!

 

familjehemligheter_niclas_ericsson
Fotograf: Magda Gad

Jag fick idén till Familjehemligheter när jag jobbade som kriminalreporter på Expressen, sommaren 2002. Det var en hektisk sommar, jag var ny som journalist och ny på Expressen.

Det var mycket med den miljön som var som en film. En kvällstidningsredaktion är overklig på något sätt. Inte glamorös alls – även om folk kanske tror det – mest väldigt hårt arbete och mycket kompetenta kollegor. Men tempot, jäklar. Nästa morgon kunde ens story vara på löpsedlarna. Man kunde ha hittat något som ingen annan tidning hade. Eller man kunde ha gjort bort sig totalt. Missat bollen. Det var vinna eller försvinna, varje dag. Och så var det ju ämnet jag jobbade med som trängde in under huden.

Att försöka förstå ett brott är fascinerande, kanske för att det är extrema situationer som både offret och gärningsmannen hamnar i. Men det är situationer vi alla kan relatera till. Svartsjuka, hat, girighet. Eller bara att något går väldigt snett mellan två människor.

Sedan har vi frågorna om hur brottet gick till. Det finns alltid vissa fakta som är kända, andra inte. Man kan gräva ner sig i detaljer, tyda och tolka. Rekonstruera det exakta förloppet, minut för minut.

Och så utgången. Döden. Den gör alltid intryck.

Jag känner mig hemma bland dem som rör sig efter mörkrets inbrott. Bögarna, busarna, hororna och torskarna. Festprissarna. Och så snuten förstås. De som jagar om natten. Det fanns aldrig någon tvekan om att min berättelse skulle handla om dem. Och självklart skulle det hända i Stockholm. Jag är född här och vet ingenting om någon annan stad i Sverige.

Jag tog det jag hade, fragment av händelser ur mitt eget liv, kunskap om brott, människor jag hade träffat eller bara sett på håll. Platser jag kände både innan och utan. Och så började jag fantisera. Nästan allt i min deckare bygger på verkligheten, precis som ett reportage, men omformat till en helt fiktiv berättelse. Jag slängde allt i en gryta och lät det stå och puttra och sjuda, tills det fick sitt eget liv.

Nu har min berättelse fått liv på ett nytt sätt eftersom den alldeles nyligen har släppts som ljudbok, inläst av Fredde Granberg. Den kan följa med dig på din väg, från jobbet, krogen, shoppingrundan eller ett hemligt möte.

Kanske är du också en av dem som jagar om natten? Min berättelse är en hyllning till dem. Men för somliga av dem slutar det illa.

//Niclas Ericsson

 

Niclas Ericsson gästbloggar!

Dags för en thriller i influencer-miljö?

 

Ingrid_Elfberg_Foto_Bengt_Alm_2
Fotograf: Bengt Alm

Ingrid Elfberg gästbloggar hos Storytel! Just nu aktuell med ”Sektionen S1” – en Bokfabriken originalserie som finns ute nu!

Jag började själv jobba med IT redan 1997 då internet var en bäbis. Det var en experimentell period då framtiden såg ljusare än ljus ut. Lite anade vi då vad som skulle hända, framför allt trodde ingen av oss att mobilerna skulle ta över så som de gjort.

Idén till nya thrillern
Starten eller idéembryot till min thriller ”Sektionen S1” kom genom min research inför ”Den du borde frukta” som gavs ut 2015, och som handlar om nätdejtingens baksidor. Då skapade jag en falsk profil på en dejtingsajt – en herre i 50-plusåldern – för att verkligen få veta vad som fanns där ute. Min falska profil fick gott om napp, även bland minderåriga, som ogenerat tiggde pengar, ofta mot gentjänster via webbkameran.

Jag fick alla mina fördomar och lite till bekräftat, och det var det där lite till som blev embryot till min nya thriller som handlar om ungas liv på nätet.

YouTubers, influencers och vloggare
Vart hänger våra unga? Vad sysslar de med på nätet? Vilka beundrar de? Ja en sak är helt klar och det är att de inte hänger där vi gamlingar gör det. Och att utvecklingen fortsätter att gå fort.

Nya appar och ställen att hänga på skapas hela tiden av de som vill tjäna mer pengar. Med olika gadgets och funktioner som kan locka unga. Nya stjärnor tänds på YouTubehimlen och på Insta. Och våra unga hänger lika snabbt på som av.

Gränslöshet och predatorer
Miljön som våra unga befinner sig i på nätet är ofta väldigt gränslös, utforskande, naiv och sexualiserad. Och där frodas givetvis figurer som inte vill våra barn väl. Kanske lär vi oss att hantera det som hänt, att allt numera sker i deras mobiler och att predatorerna når ända in under täcket i barnkammaren, men utvecklingens snabbhet talar emot det. Och att som förälder tro att vi kan övervaka eller ha koll kan vi glömma. Den tiden är redan förbi. Enda sättet att vaccinera sin familj är att prata om det. Tidigt.

Sektionen S1
Min nya thriller handlar om Jennifer som fyllt 14 år, vars föräldrar just skilt sig, som flyttat med sin mamma från villalivet till staden och som söker det vi alla gör, bekräftelse, kärlek, tillhörighet. Hon kontaktas av en kille som verkar gullig och omtänksam och en liten kärlekshistoria blommar upp. Men bakom fasaden döljer sig något helt annat …

Den ende som misstänker att något inte står rätt till är hennes granne och tillika en av mina utredare i sektionen som utreder grova brott i Göteborg.

Göteborg och utredarna på grova brott
Mina historier utgår alltid från en verklig händelse eller ett öde, alltid utifrån Göteborg med alla dess fantasieggande miljöer och så klart med utflykter till andra platser i Sverige. Mitt skrivande drivs av min fascination för det vi människor gör mot varandra och med varandra – svartsjuka, kontrollbehov, hat, avund, girighet, passion, kärlek, överlevnad …

Och så klart vår nutid, våra samhällsproblem och det som är brännande aktuellt just nu.

Mina favoriter på nätet
Jag har alltid hängt mycket i de digitala vardagsrummen, och här är några av mina favoriter som jag följer. Utan övrig koppling till ovanstående …

Tim Ferris – om livet som experiment. Massor av tips på intressanta saker och människor. Itunes, tuben, facebook. SE HÄR!

Stephen Jepson – äldre herre som leker och inspirerar på YouTube men också går att följa på Facebook. SE HÄR!

TED talks – 20 minuters prat om ett intressant ämne. Här Keith Barry. Brain magic. SE HÄR!

Hoppas ni kommer att gilla mina tips och min nya thriller – ”Sektionen S1”.
//Ingrid Elfberg

sektionen_elfberg

Dags för en thriller i influencer-miljö?

För dig som älskade ”Den hemliga historien”!

blogg_ennastansannhistoria.png
Många på Storytelkontoret älskar boken Den hemliga historien av Donna Tartt, när vi då hörde talas om en bok som liknar den här hyllade berättelsen så var vi ju så klart tvungna att kolla in! Och nog blev vi positivt överraskade.

anna_deckare05
Anna: Att återvända hem till sin barndomsstad och konfronteras med sin ungdoms mörker är ett väl beprövat knep för att kickstarta en historia och det är precis så den här boken börjar. Här tvingas huvudpersonen hem till mamma i Skåne, arbetslös och nydumpad. Han bestämmer sig för att skriva en bok om det som hände honom och hans studiekamrater, tolv år tidigare då en av dem blev dömd för mordet på en omsusad författare.

Det är helt enkelt att alldeles underbart upplägg! Författaren får med allt man kan önska sig i form av studentnostalgi, ungdomar som skapar sig en ny identitet, en sprakande ledare för studenterna att följa, sex, alkohol, drömmar och ond bråd död. Dessutom ironiserar Edvardsson lagom vasst kring det blodiga allvaret och romantiken runt författandet, det blir pricken över i för den här oemotståndliga bokpärlan!

alex_deckare_profilbeskrivningar
Alex: Zackarias börjar studera på en skrivarutbildning i Lund 1996 där han träffar Adrian, Betty och Fredrik. Vännerna hade en speciell relation till varandra, men de hade alla ett gemensamt intresse; skrivandet. En dag blir Adrian åtalad för mord på den legendariska författaren Leo Stark. Efter 12 år så åker Zackarias tillbaka till Lund för att skriva en roman om vad som verkligen skedde.

Han intervjuar sina gamla klasskompisar och hemligheter kommer fram till ytan och det Zackarias får svar på visar sig inte vara så som han minns det. Boken har två parallella handlingar där en utspelas i den skrivna romanen och en i nutiden. Det jag verkligen gillade med En nästan sann historia var att Mattias knöt ihop de två parallella handlingarna så snyggt i slutet.

jennyZ_profilbeskrivningar
Jenny Z: Jag tillhör den lilla skara som inte är överförtjust i Donna Tartts Den hemliga historien. Missförstå mig inte, jag gillar den, men tycker det blir lite för mycket navelskåderi och upphöjning av en akademisk miljö som känns elitistisk på ett ganska ohärligt sätt. I En nästan sann historia får jag massor av det jag gillar med Tartts moderna klassiker, men den har ett lager av humor och självdistans som gör att jag kan grotta ner mig i miljön och personerna (som ofta är härligt osympatiska) utan att bli helt uttröttad. Speciellt också med tanke på att den är exemplariskt kort i förhållande till Tartts tegelsten.

emma_profilbeskrivningar
Emma: När jag hörde att En nästan sann historia liknats vid en av mina favoriter, Den hemliga historien av Donna Tartt, tänkte jag: ajajaj, det här är bäddat för för besvikelse. Till min stora glädje lyckas Mattias Edvardsson överträffa mina förväntningar med råge! Det är välskrivet, lätt att hänga med i, spännande, roligt och dessutom lyckas han muta in en egen plats i aka-porren, alltså berättelser som utspelar sig i, och gärna romantiserar, den akademiska världen (tänk skoluniformer och internat). Lysande, Edvardsson!

ungdom_angelica_beskrivning
Angelica: Ni vet när man ramlar över böcker som man vet att man kommer tipsa alla man känner om? Det här är en sån bok. Jag fullkomligt älskar den, inte bara storyn men också språket. Det här är en välskriven bladvändare och en perfekt sommarbok!

Om-du-gillar_ennästansannhistoria

För dig som älskade ”Den hemliga historien”!

Bitten by Africa

P1030594
Stefan Sauk

Stefan Sauk är en av Storytels mest populära inläsare, han har läst in mängder av böcker i olika genrer – alltifrån Munken som sålde sin Ferrari till serien Avdelning Q av Jussi Adler Olsen.

När Storyside hittade böckerna om kriminaldetektiven Benny Griessel, skriven av den sydafrikanske författaren Deon Meyer, kändes Stefan som ett självklart val till inläsningen. Mycket för att han redan har en relation till Afrika och i synnerhet till Sydafrika. Han har bland annat importerat afrikanskt vin till Sverige, arrangerat safariresor i Tanzania tillsammans med en vän och tränat karate i Stellenbosch. Vad inte många vet är också att han har varit med och startat en skola i Kenya och har under åren skaffat sig många nära vänner i Sydafrika.

Stefan tog sig an projektet med hull och hår.
”Jag har nog aldrig lagt ned så mycket arbete på en inläsning tidigare” berättar han.

Hans engagemang sträckte sig utöver det vanliga, delar av ljudböckerna lästes in på plats i Kapstaden, i studion The Nutcase. Flera av hans sydafrikanska vänner engagerades för korrekt uttal, böckerna är fyllda av ord, platser och namn på afrikaans. Han mötte författaren i hans hemstad Stellenbosch – det blev en tre timmar lång lunch och början på en fantastisk vänskap.

P1030604
Stefan Sauk med författaren Deon Meyer.

Att Meyers böcker ger en bra bild av Kapstaden och området runtomkring kan Stefan bekräfta. Han säger också att det här författarskapet är väl värt att bekanta sig med. Meyer skildrar Griessels kamp mot alkoholismen både psykologiskt, insiktsfullt och verklighetstroget. Det är till råga på allt också otroligt spännande deckare som man inte kan lägga ifrån sig.
”Det här är riktigt bra böcker” avslutar han.

Alla böckerna om Benny Griessel är fristående och tre stycken finns redan nu att lyssna på hos Storytel! Tretton timmar, 7 dagar och Kobra – måstelyssning om du älskar deckare och Stefan Sauks inläsningar!

Skärmavbild 2017-06-01 kl. 06.00.50

Bitten by Africa

Författaren Johanna Svanborg gästbloggar!

Johannas bilder 848
FOTO: The Studio

I tioårsåldern fick jag glasögon, jag hade kommit långt efter alla andra vad gällde läsning och stavning. Det tunga arbetet påbörjades när brillorna kom på nosen – jag måste hinna ikapp mina klasskamrater. Men med glasögon och tandställning var jag ett rejält mobboffer och det blev tuffa år.

I högstadiet vände allt, vår svenskalärare gav oss Elmer Diktonius dikt: Röd Eemeli en dag. Denna dikt på åtta verser skulle hela klassen skriva en uppsats om. Gulp! Hjälp! Jag kan ju inte stava…

Skrivboken och dikten fick följa med hem den kvällen och något hände. Mord! Oj, vad spännande, jag glömde att jag inte kan stava, jag bara skrev och skrev och skrev och kl:01.30 var skrivboken utskriven, men jag var inte färdig. Dagen efter bad jag om en ny bok, läraren blev irriterad och sa:

”Vad ni slarvar bort era böcker jämt, vart har du gjort av den då?”
”Den är hemma, svarade jag.
”Jo men ta med den hit då”, svarade han.
”Mmm, fast jag har skrivit ut den.”

Läraren trodde inte sina öron, att jag, den lilla tysta tjejen som han fick använda sin röda kulspetspenna ordentligt när han rättade mina prov, skrivit ut en uppsatsbok? Två dagar senare kom jag med samma fråga igen men då trodde jag att han skulle få en hjärtinfarkt.

Det blev tre skrivböcker från lilla fröken Svanborg. När han rättat allas uppsatser skulle han läsa de tre som han tyckte var bäst för hela klassen. Jag höll tummarna, men ingen av de två första var min, innan han läste upp den som fick högst betyg så sa han:

”Den här uppsatsen får inte bara högst betyg i denna klass utan faktiskt högsta betyg utav alla uppsatser jag läst som svenskalärare…”

Jag sjönk ner på min stol och förstod att det inte var min. Han började läsa och hade nog kommit till rad fyra innan det sjönk in i mitt huvud att det var min uppsats som han läste MIN UPPSATS. Efter den dagen var det ingen som retade mig, efter den dagen så fick jag ett enormt självförtroende. Sen dess har jag gått igenom livet med ett leende och alltid behandlat alla som jag vill att de ska behandla mig.
0000059037
30 år senare så har jag släppt min thriller Skalets röda strimma jag kom hela vägen till manusmöte hos Norstedts, Bonniers och Piratförlaget – de tackade alla nej… Synd om dem tänkte jag och startade ”Svanborgs förlag” nu har boken sålt runt 4000 ex. Den engelska och den tyska versionen har just blivit klara och Taiwan vill nu läsa den engelska – och visst kan de få det *smil*. Nu ska jag bara hitta en agent som kan hjälpa till med utlandslanseringarna… Skalets röda strimma är en bok med extremt högt tempo, fullt ös och med mycket känslor. Samtidigt så gillar jag att bolla med läsaren, man ska inte tro att man vet med säkerhet vem som är mördaren…eller ens om vem boken handlar om…

Detta är min första bok i en planerad serie av fyra. Jag kunde ju inte skriva en bok på 1000 sidor så det blir fyra böcker på sammanlagt 1200 sidor, där bok nr 1 slutar tar bok nr 2 vid och så vidare tills alla fyra är färdiga. Jag är otroligt stolt och mycket lycklig över att Storyside valde att ta in mig i sitt förlag, samt att Susanne Alfvengren tackade ja till att läsa in den. LYCKA!!!

Tro på Dig själv för om inte Du gör det – vem ska då tro på Dig

//Johanna Svanborg

Författaren Johanna Svanborg gästbloggar!

Polisen & författaren Andreas Ek gästbloggar!

Andreas Ek hos fotografen Bee Thalin, Värmdö
Fotograf: Bee Thalin

För drygt två år sedan satt jag (snarare halvlåg) i soffan framför teven. Barnen sov och min fru arbetade natt, och jag zappade mellan olika kanaler i brist på annat. Det var då jag bestämde mig för att faktiskt skriva en bok. Däremot hade jag ingen aning om vad den skulle handla om. Jag har en skruvad förkärlek till dystopier och handlingar med apokalyptiska inslag, så att min bok skulle hamna i den kategorin var ganska självklart. Jag fick plötsligt en scen i huvudet och jag började att skriva. Några dagar senare hade jag producerat ett antal sidor som min fru fick läsa med kritiska ögon (tro mig, hon kan vara kritisk). Hon tyckte om det jag hade skrivit och ville läsa mer. Det var inte mycket annat att göra än att fortsätta.

Tre månader senare var jag klar med mitt första utkast och jag anlitade en lektör som gav tummen upp och trodde att jag hade något på gång. Efter lite redigering skickade jag manuset till förlag och refuseringarna trillade in, men jag höll modet uppe och när en redaktör hörde av sig och ville ge ut Raseri, hoppade jag högt. Tyvärr visade det sig att de andra redaktörerna inte höll med. De trodde inte att min bok skulle nå ut till den stora delen läsare, vi har ju en förkärlek till deckare i vårt avlånga land. Eftersom jag arbetar som polis, tror de flesta att det är inom den genren jag har skrivit, men Raseri är så långt ifrån en deckare man kan komma…

Raseri handlar om ett virus som sprider sig som en löpeld och gör människor galna och aggressiva. Mitt i kaoset som följer, hamnar polisen Erik som måste ta sig till sin familj som befinner sig på annan ort. Under sin resa stöter han på motgångar, som gör att hans letande tar längre och längre tid. Ska han hinna fram i tid? Har hans familj klarat sig? Detta är frågor som Erik får brottas med. Parallellt får läsaren även följa Mona och hennes arbete på Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium P4 i Solna.

När jag fick ett definitivt nej från förlaget, bestämde jag mig för att ge ut boken själv och startade ett förlag. Jag tog kontakt med min lektör och anlitade henne i form av redaktör och jag bestämde mig för att hennes ord var lag. Att begreppet Kill your darlings skulle kännas som en käftsmäll, var jag inte beredd på. En sidostory skulle bort. Den tillförde ingenting. Istället skulle jag lyfta fram en karaktär (Mona), som i första utkastet dök upp först mot slutet av boken. Sagt och gjort. Stackars ”Max” som sidostoryn handlade om, förintandes ur handlingen med ett par knapptryck och nya kapitel började ta form.
0000057019
Parallellt med redigeringen kom allt runt omkring med formgivning, tryckning, distribution, omslag, korrekturläsning och marknadsföring. Som ensamföretagare blev det ett omfattande jobb och jag satt varenda lediga stund och gick igenom offerter, mailade tidningar, bokhandlare och letade upp distributionskanaler. Processen har varit lång men intressant, rolig och lärorik. Bokbranschen är speciell och det är svårt för en debutant att nå ut. Det är också svårt att få ett förlagskontrakt (uppskattningsvis får förlagen in flera tusen manus per år, och ger ut kanske två eller tre debutanter). De som lyckats med att få ett förlag på kroken, ska ge sig själva en extra klapp på axeln, för det är riktigt bra jobbat.

Raseri kom ut som inbunden i slutet av november 2016 och nu har första upplagan på nästan 1200 exemplar snart sålt slut. En andra upplaga finns i lager och när Word Audio Publishing hörde av sig och ville göra ljudbok av den, trodde jag knappt att det var sant. Nu är den här och för dig som vill lyssna på något riktigt spännande, borde Raseri vara ett självklart val. Om du vågar.

//Andreas
Eken Förlag

Polisen & författaren Andreas Ek gästbloggar!

Vad tycker vi om ”Minnespusslet”?

minnespusslet_blogginlagg
Agnete Friis, en av författarna till Pojken i resväskan, är tillbaka med en ny bok. Minnespusslet tar plats i Danmark och handlar om Ella som är ett så kallat “hopplöst fall”. Hon har alla möjliga problem och när hon är full kommer minnen av vad som egentligen hänt under barndomen fram … Vi var så klart tvungna att prata om den här spännande romanen!

ungdom_angelica_beskrivning
Angelica: Jag gillar verkligen böcker där man inte riktigt vet vad som hänt, där man inte riktigt kan lita på berättaren. Det är den bästa sortens spänning och Minnespusslet kvalar verkligen in i den kategorin. Det här är krypande och trasigt och ja, helt enkelt riktigt bra. Lo Kauppi briljerar som vanligt, jag har fått en ny favoritinläsare!

anna_deckare05
Anna: Den här boken lyssnade jag på varje vaken sekund. Kanske inte egentligen för mysteriet så mycket som inläsarens symbios med huvudkaraktären. Järnspikar vad bra Lo Kauppi är på att krypa in under huden både på mig och berättelsen!
Vad gäller bokens handling så är den väl uppbyggd, otäckt verklig och gripande. Författaren beskriver personerna i samhällets utkant nästan med vällust. Man sugs in i deras misär, deras smuts, smärta och ständiga återfall. Rekommenderar starkt till alla som vill bli uppslukade!

emma_profilbeskrivningar
Emma: Åh, vad jag gillade den här boken! Av titeln att döma skulle den lika gärna kunna handla om hur man tränar upp minnet, men låt inte detta lura dig. Här rullas en mörk berättelse om förträngda minnen och kantstötta människor sakta upp. I tankarna återkommer jag ständigt till Gillian Flynns (i mitt tycke de absolut bästa) spänningsromanern Mörka platser och Vassa föremål. Och Lo Kauppis inläsning får huvudkaraktärens sårbarhet och på samma gång obändiga vilja att komma fram på ett helt fenomenalt sätt.

ellen_profilbeskrivningar
Ellen: Jag har svårt att beskriva varför jag tycker så mycket om Minnespusslet – karaktärerna är osympatiska, handlingen sävlig och huvudkonflikten glimtar sällan fram någonstans i bakgrunden. Ändå är den som inget jag läst tidigare och så himla bra. Applåder och trumpeter till inläsaren Lo Kauppi som ger berättelsen liv. Aldrig trodde jag att jag skulle vilja dröja kvar i misären bland uppgivna missbrukare, men jag tänker fortfarande på hur de har det ibland och hoppas att de mår bra.

alex_deckare_profilbeskrivningar
Alex: En otroligt spännande bok! Boken passade uppläsaren perfekt. Hon beskrev karaktärerna och miljön på ett väldigt trovärdigt sätt. Minnespusslet handlar om Ella som har vuxit upp i olika fosterhem och har haft en traumatisk barndom. Hon har inte många minnen från tiden innan den hemska händelsen. Hon tvingas fly från myndigheterna som hotar med att omhänderta hennes son. Hon flyr då till det enda säkra stället hon vet; hennes farmors gamla hus vid havet.

Återföreningen med sina gamla hemtrakter väcker motvilliga minnen, men de visar sig vara förvrängda. Det var väldigt spännande att följa Ellas resa när hon ville ta reda på sanningen om den hemska händelsen som förstörde hennes liv.

minnespusslet_omdugillar

Vad tycker vi om ”Minnespusslet”?