Gästbloggsinlägg: F*ck-ups & businessblunders

PressbildbokenEbbaNils
Fotograf: Julia Delin

I media och runt omkring oss förmedlas det ständigt bilder av ”over night successes” och felfria framgångssagor. Om vi bara strävar efter perfektion och förmedlar en onyanserad bild av hur drömmar har besannats kommer inte bara många av de som vill förverkliga en idé och bidra till innovation i samhället att gå på samma nitar som entreprenören före utan kanske till och med avskräckas att följa sin drömmar. Nyckeln ligger i att våga försöka och att också hitta din egen definition av framgång.
0000055233
I F*CK-UPS & BUSINESSBLUNDERS lyfter vi fram det oväntade värdet av misslyckanden och låter några av Sveriges mest modiga entreprenörer, politiker, äventyrare och författare delar med sig av sina berättelser i hopp om att inspirera fler att våga följa sin dröm.

Här kommer våra 5 bästa tips:
1. Se på misslyckanden som lärdomar snarare än bakslag. De som blir bäst på något är oftast de som snabbast går från misstag till misstag utan att tappa motivationen.

2. Våga vara ärlig och öppen när saker inte går som de ska. Genom att bjuda in andra får du hjälp att ta dig vidare.

3. Kom ihåg att ingen människa kan undvika motgångar. Universum strävar ständigt mot kaos och även de mest framgångsrika människorna har en historia kantad av svårigheter.

4. Forskning visar att de människor som tidigt lär sig att hantera motgångar och att inte ge upp också är de som når mest framgång i livet.

5. Lär av andras misstag såväl som dina egna, men kom ihåg att ingen har ett facit för framtiden – det enda sättet att bemästra den är att testa sig fram.

//Ebba & Nils

Gästbloggsinlägg: F*ck-ups & businessblunders

Författaren Johanna Svanborg gästbloggar!

Johannas bilder 848
FOTO: The Studio

I tioårsåldern fick jag glasögon, jag hade kommit långt efter alla andra vad gällde läsning och stavning. Det tunga arbetet påbörjades när brillorna kom på nosen – jag måste hinna ikapp mina klasskamrater. Men med glasögon och tandställning var jag ett rejält mobboffer och det blev tuffa år.

I högstadiet vände allt, vår svenskalärare gav oss Elmer Diktonius dikt: Röd Eemeli en dag. Denna dikt på åtta verser skulle hela klassen skriva en uppsats om. Gulp! Hjälp! Jag kan ju inte stava…

Skrivboken och dikten fick följa med hem den kvällen och något hände. Mord! Oj, vad spännande, jag glömde att jag inte kan stava, jag bara skrev och skrev och skrev och kl:01.30 var skrivboken utskriven, men jag var inte färdig. Dagen efter bad jag om en ny bok, läraren blev irriterad och sa:

”Vad ni slarvar bort era böcker jämt, vart har du gjort av den då?”
”Den är hemma, svarade jag.
”Jo men ta med den hit då”, svarade han.
”Mmm, fast jag har skrivit ut den.”

Läraren trodde inte sina öron, att jag, den lilla tysta tjejen som han fick använda sin röda kulspetspenna ordentligt när han rättade mina prov, skrivit ut en uppsatsbok? Två dagar senare kom jag med samma fråga igen men då trodde jag att han skulle få en hjärtinfarkt.

Det blev tre skrivböcker från lilla fröken Svanborg. När han rättat allas uppsatser skulle han läsa de tre som han tyckte var bäst för hela klassen. Jag höll tummarna, men ingen av de två första var min, innan han läste upp den som fick högst betyg så sa han:

”Den här uppsatsen får inte bara högst betyg i denna klass utan faktiskt högsta betyg utav alla uppsatser jag läst som svenskalärare…”

Jag sjönk ner på min stol och förstod att det inte var min. Han började läsa och hade nog kommit till rad fyra innan det sjönk in i mitt huvud att det var min uppsats som han läste MIN UPPSATS. Efter den dagen var det ingen som retade mig, efter den dagen så fick jag ett enormt självförtroende. Sen dess har jag gått igenom livet med ett leende och alltid behandlat alla som jag vill att de ska behandla mig.
0000059037
30 år senare så har jag släppt min thriller Skalets röda strimma jag kom hela vägen till manusmöte hos Norstedts, Bonniers och Piratförlaget – de tackade alla nej… Synd om dem tänkte jag och startade ”Svanborgs förlag” nu har boken sålt runt 4000 ex. Den engelska och den tyska versionen har just blivit klara och Taiwan vill nu läsa den engelska – och visst kan de få det *smil*. Nu ska jag bara hitta en agent som kan hjälpa till med utlandslanseringarna… Skalets röda strimma är en bok med extremt högt tempo, fullt ös och med mycket känslor. Samtidigt så gillar jag att bolla med läsaren, man ska inte tro att man vet med säkerhet vem som är mördaren…eller ens om vem boken handlar om…

Detta är min första bok i en planerad serie av fyra. Jag kunde ju inte skriva en bok på 1000 sidor så det blir fyra böcker på sammanlagt 1200 sidor, där bok nr 1 slutar tar bok nr 2 vid och så vidare tills alla fyra är färdiga. Jag är otroligt stolt och mycket lycklig över att Storyside valde att ta in mig i sitt förlag, samt att Susanne Alfvengren tackade ja till att läsa in den. LYCKA!!!

Tro på Dig själv för om inte Du gör det – vem ska då tro på Dig

//Johanna Svanborg

Författaren Johanna Svanborg gästbloggar!

Intervju med Maria Gustavsdotter

MariaGustavsdotter, Foto MartinKristensson.jpg
Foto: Martin Kristensson

Du skriver ju främst historiska romaner – vad är tjusningen med det?
Dels är jag helt enkelt intresserad av historia och av att själv läsa bra historiska romaner. Jag vill också berätta om människor som annars inte får komma till tals, röster som tystnat eftersom det alltid är segraren som skriver historien.

Och en god historisk roman berättar alltid om det allmänmänskliga. Våra behov och innersta önskningar. Vi på 2000-talet känner på samma sätt som man gjorde för fyrahundra år sedan, men i synnerhet vi kvinnor har nu större möjlighet att förverkliga våra drömmar.

Berätta om hur researcharbete går till!
Jag börjar med att läsa allmänt om tiden jag vill berätta om. Sedan läser jag mer specifikt om platserna jag vill beskriva eller den sortens människor jag vill berätta om. Jag läser också mycket annat, om mode och mat, lagstiftning och i ett fall även romaner som gavs ut på den tiden. Jag läser gamla brev och dagböcker om sådant finns, domböcker. Jag studerar kartor och om möjligt besöker jag de platser jag ska berätta om. Jag tycker om att göra research och lägger ner mycket tid på det.

Jag är noga med min research och försöker att alltid vara historiskt korrekt även då det ställer mina påhittade personer i en sämre dager.
0000053320
Vilken är din favorittidsperiod?
Jag har ingen bestämd tidsperiod som jag föredrar, men har hittills valt tider då stora förändringar sker. Fast så är det väl alltid.

Du är utbildad till tandläkare men arbetar nu på heltid som författare, hur kommer det sig att du tog detta steg? Har du alltid drömt om att bli författare?
Redan som tioåring bestämde jag mig för att bli författare. Sedan blev jag tvungen att välja en utbildning och valde tandläkare av två skäl. Min far var tandläkare och sa att som tandläkare var det lätt kombinera yrket med barn och familj. Det här med tandläkare känns mycket numera avlägset. Jag har arbetat som författare under längre tid än jag arbetade som tandläkare. Dock brukar jag påpeka att jag har kvar min legitimation. Jag slutade av eget val.

Hur får du inspiration till nya böcker?
Jag vill inte kalla det inspiration, hellre talar jag om idéer. Jag bestämmer mig för att skriva om en speciell tid eller epok, som i serien om barnen Morlandeus från Orust. Eller jag bestämmer mig för att skriva om en speciell historisk person, som nu senast om prinsessan Cecilia Vasa. Sedan börjar jag planera. När jag väl skriver kommer flytet, det underbara tillstånd då jag tycker jag är någon annanstans än i mitt arbetsrum. Då skriver jag och orden bara kommer.

Vad kan du bara inte vara utan när du skriver? Välj max 3 saker. Kaffet? Pennan? Datorn? Solen?
Min dator, en vattenflaska och största möjliga tystnad.

Tack Maria!

banner_01_gustavsdotter.png

Intervju med Maria Gustavsdotter

Finns livslång kärlek?

QiqA-xjYx-F0C9JKkA1h4c3Si-LqHWcJ0-IyBUiVAhc,MxNni4zW4uxXxQAZAahBGg70gs1gTMW4eEUnmLwdL1c,o_KVQG0IKvHVVlzZ6W-l7FSjriTyU03cXP4vmpf1rQo,DUvP284Wonc3qwJ4QYDObgTaZUjPUSbROxpo3rdQykw
Foto: Samuel Uneús

10 frågor som sysselsatt mig i skapandet av romanen BLYBRÖLLOP

1. Varför måste kulturella kvinnor alltid vara snälla och toleranta?
2. Var går gränsen mellan kompromiss och självutplåning i långa äktenskap?
3. Hur tillverkar man blysocker?
4. När är det dags att ta verklig (och våldsam) strid för litteraturens och fantasin?
5. Hur ser en bibliotekaries drömhus ut?
6. På vilka sätt påminner kemi om konst?
7. Finns livslång kärlek?
8. Varför finns det så få äldre kvinnliga huvudrollsinnehavare (som inte är offer) i böcker?
9. Hur känns en perfekt mening i kroppen?
10. Kommer jag någonsin att bli klar?

Nu är den här! BLYBRÖLLOP! Nu tillhör den dig som läser och lyssnar. Ta hand om den. Den är byggd av mina sköra drömmar och min starka vilja.

Kram//Sara Paborn

Finns livslång kärlek?

True Blood, del 1 – Vad tycker vi?

trueblood_nr01.png
Ni vet väl om att den populära tv-serien True blood finns som bok? Död tills mörkret faller är den första delen och när vi kände att vintern var lite för lång blev vi sugna på lite bit lit!

jennyZ_profilbeskrivningar
Jenny Z: För mig som uppskattade tv-serien baserad på böckerna var den här lyssningen helt klart en positiv upplevelse. Har man sett serien känner man verkligen igen sig i denna magiskt realistiska värld där vampyrerna har kommit ut ur garderoben och lever sida vid sida (nåja – något så när integrerat alla fall) med människorna. Jag gillar att Sookie får vara en komplicerad karaktär, hon är stark och står på egna ben men uppskattar också att bli omhändertagen i vissa situationer. Hon pendlar mellan att oroar sig för komplexa konflikter och ytliga saker som sitt utseende. Hon har även en härligt bitsk humor. Men en liten fnittervarning på en del ordväxlingar mellan Sookie och Bill. Vet att det ska vara ett sätt att skildra den sexuella spänning som tros uppstå mellan en modern ung kvinna och en hundratals år gamla och konservativ vampyr, men ibland blir det mer skrattretande än sexigt.

fantasysf_michelle_ny_presentation
Michelle: Not my kind of cookie. Jag tyckte att det hela bara var FÖR mycket och för teatraliskt … men sedan informerade min kollega mig om att True blood är klassat som ”Bit-lit”, det vill säga att den ska vara lite rolig/komisk men också lite allvarlig. Detta hade jag helt missat. Hade jag vetat detta från början hade jag kanske köpt det mer. Men jag har nog lite svårt för den här cross-genren och då gillar jag ändå filmer och tv-serier som Twilight, Vampire diaries, Buffy the vampire slayer och Underworld. Testade för några år sedan att se några avsnitt av tv-serien True Blood men gav då upp efter ett par avsnitt. Jag förstår helt enkelt inte grejen och känner mig lite utanför, uppenbarligen är det ju en bra serie när det är så många som älskar denna berättelse i både tv-serieformat och bokformat. Hm …

jill_profilbeskrivningar
Jill: Jag fick i uppgift att läsa Död tills mörkret faller för några år sedan, i en kurs om chick lit (tema: ”Bit lit”). Jag blev helt fast, och det var lika kul att lyssna nu som det var att läsa då. Det är lättsamt och roligt utan att för den skull förlora själva spänningsbiten, om man köper konceptet. Framför allt tycker jag så himla mycket om Sookie som huvudkaraktär: trots att hon är ganska ensam, och trots att det går jäkligt dåligt för henne majoriteten av tiden, försöker hon alltid se saker och ting från den ljusa sidan.

Det enda som kan kännas lite tråkigt är att det universum och den fiktiva verklighet i amerikanska södern som Charlaine Harris byggt upp inte används till något mer, kan jag tycka. Det hade varit så häftigt att läsa något längre om hur det gick till när vampyrerna ”kom ut ur kistorna” och allt det praktiska kring det. Vill ha detaljer och mer bakgrundsinformation som inte riktigt ryms i formatet helt enkelt.

omdugillar_trueblood

 

True Blood, del 1 – Vad tycker vi?

”Alltid ett uns av sanning i bakgrunden”

IMG_2484
Fotograf: Eva Lindberg

Det var en stekhet sommardag i mitten av juli. Jag hade ett sommarvik på Vimmerby Tidnings lokalredaktion i Hultsfred och skulle bevaka en auktion på ett torp som låg ensligt beläget i skogen. Allt skulle säljas. Bohag, hus och inventarier. Jag körde min rostiga Honda Accord på en dammig grusväg, parkerade på ett litet gärde och följde lämmeltåget som gick fram till torpet. Soffor, bord, mopeder och gamla tärkistor stod uppställda i trädgården och auktionsroparen var redan i full gång. Första, andra, tredje och pang med klubban så var en låda med skrot såld för 10 kronor. Jag trängde mig genom folkmassan som samlats runt auktionsropare och gick in genom dörren till torpet. Där stod redan några nyfikna besökare och stirrade ner på en stor svart fläck på golvet.
– Det var här han sköt honom, sa en gubbe med keps. Och sedan sparade han blodfläcken för att avskräcka andra inbrottstjuvar.
De övriga i den lilla skaran nickade allvarligt. Historien om gubben som sköt inbrottstjuven i farstun var något av en legend. Det fanns också kulhål efter hagelskottet i frysboxen som stod i ett hörn i farstun. Rubriken på min artikel som jag sedan skrev för Vimmerby tidning blev den något fyndiga ”Lindor Sjöö sålde sig dyrt”. Många år senare blev verklighetens Lindor inspirationskälla till Eskil Berg som förekommer i min första deckare ”Den som dödar”. Jag kunde inte låta bli att fundera över den där gubben i torpet. Vem var han? Vad ruvade han på för hemligheter? Tänk om han varit med om något i sitt förflutna som gjorde honom så misstänksam och avvisande.
0000055241
När jag skriver mina historier finns det alltid någon verklig historia i bakgrunden. Jag kanske förvränger och skruvar till berättelsen några varv för att göra den till en läsvärd och spännande bok men det finns alltid ett uns av sanning i bakgrunden. Jag vill också ha verkliga historiska kopplingar till fallen som jag kastar över mina karaktärer i böckerna.

När jag själv läser deckare så väljer jag nästan uteslutande utländska författare. De får gärna utspela sig i miljöer som jag inte känner igen som Yttre Hebriderna, Paris eller Island av författare som Peter May, Anne Cleeves, Fred Vargas och Yrsa Sigurdadottir. Det är nästan en egen genre inom kriminallitteraturen där miljön och omgivningarna bildar en extra karaktär i manuset. Jag vill att mina böcker ska bygga på samma princip. Men istället för torvmossar och karga klippor är det djupa skogar, sjöar och ensliga torp som fyller sidorna. Jag vill bygga upp en stämning av contry noir.

Huvudkaraktären i mina deckare är kriminalkommissarie Louise Hård . I de olika delarna som nu finns att lyssna på som ljudböcker ställs hon och hennes kollegor på polisstationen i Hultsfred inför flera svåra fall med brutala gärningsmän som härjar i de småländska skogsbygderna.

De tre deckarna ”Den som dödar”, ”Var inte rädd” och ”Hämnden är min” har lite olika karaktär och upplägg med hänsyn till ämne. Om en inte passar dig kan det vara värt att testa nästa. Jag tycker om att starta historien i det enkla och stillsamma för att sedan skruva upp tempot mer och mer.

Jag hoppas du ska gilla mina deckare om Louise Hård och hennes kollegor i Hultsfred.
Mycket nöje.

//Samuel Karlsson

”Alltid ett uns av sanning i bakgrunden”

Lustjakt – Spänning och kärlek

AnnikaochVeraVi debuterade med Lustjakt för åtta månader sedan. Det är en deckare kombinerat med relationsdrama. Att det blev just den genren är för att vi inspireras av spännande miljöer med historia som t.e.x gruvor, stålverk, ödehus men också av kärlek. Den kan vrängas i oändliga varianter. Människor kan göra de mest bisarra gärningar i kärlekens namn.

Vi skriver tillsammans som en författare, men oftast i varsina kapitel. Den ena håller i deckartråden och den andra i relationsdramat. Sida vid sida vävs brottsgärningar ihop med livsöden till en spänningsfylld mix.

Att leva och dela äktenskap, nöjen och intressen med kvinnan i sitt liv är obeskrivligt. Vi uppehåller oss ständigt i samma världar, vare sig det handlar om fyndet av ett lik i manus eller hämta barnbarn på dagis i det verkliga livet. Tvåsamheten i författandet ser vi därför som en fördel.

Kärleken till varandra är bakgrunden till att vi började skriva. Gemensamt startade vi bloggen och insåg att vi formulerade oss på liknande sätt. Den genererade i stort intresse hos allmänheten. Uppmärksamheten och skrivlusten gjorde att vi tillsammans blåste liv i ett gammalt manus som Annika hade liggandes i byrålådan. Det föll sig naturligt att använda oss själva som mallar för ett par av karaktärerna.

När boken var skriven erbjöd den nya utmaningar, nämligen omslaget. Vi ville göra läsaren nyfiken och skapade en serie polaroidbilder med händelser tagna ur boken. Att jobba med bilder tillsammans blev ännu en gemensam nämnare. Under en berikande process växte idéer till färdig produkt.

Lustjakt har fått många, fina recensioner och därför tror vi att den kommer motsvara detta även som ljudbok. Ljudboken är uppläst av Viktoria Flodström. Bättre present än så kan man knappast få till den 4-åriga bröllopsdagen som vi firar den 23 mars!

Trevlig lyssning!
// Annika & Vera Ahlverström

AochVBröllop
Fotograf: Amanda Lindholm

 

 

Lustjakt – Spänning och kärlek