Boken om Frida Wallberg

blogginlagg_Frida_Malin_5077sv_Foto_Ola_Kjelbye
Foto: Ola Kjelbye

Boken om Frida Wallberg
en medförfattares bekännelser

Förr hette det spökskrivare. Då upprätthölls illusionen att idrottsstjärnor, företagsledare och andra storheter skrev sina självbiografier på egen hand. I dag är medförfattaren synlig och delaktig i processen på ett helt annat sätt. För bokens skull är det bara bra – två hjärnor tänker bättre än en!

Idén till Alltid lite till. Om att slåss för sitt liv kom från Frida själv. Hon hade vigt sitt liv åt boxningen sedan tolv års ålder, blivit världens bästa kvinnliga boxare – och sedan fått en hjärnblödning som nästan avslutade hennes liv, mitt under en titelmatch på hemmaplan i Stockholm. Ett knappt år senare var hon på benen igen och åkte Vasaloppet – precis enligt sitt livsmotto: »alltid lite till«. Det hade hon lärt sig av sin far, det finns alltid lite kraft kvar att plocka ut även när du tror att kraften är slut.

Men det fanns en berättelse bortom det där, bortom mediernas bild av boxaren Frida som aldrig vek ner sig. Det var tankar som hade börjat flyta upp till ytan hos Frida när elitkarriären plötsligt tog slut, när världsmästaren plötsligt skulle bli en vanlig Frida. Frida och jag hade träffats en del när jag intervjuat henne som sportjournalist på Göteborgs Posten, och nu – efter Vasaloppet – undrade hon om vi skulle göra en bok tillsammans.

Jag märkte direkt att här fanns en intressant livsberättelse. Det kändes viktigt för mig. Många blev medvetna om Frida Wallberg först i samband med hennes skada, och det är klart att den också får ett stort utrymme. Men jag ville att det skulle finnas mer att berätta, en historia före och en historia efter. Det fanns en röd tråd i hennes liv och beslut som ledde fram till den där fruktansvärda kvällen i juni 2013.

När vi satte igång hade det bara gått ett år efter hennes hjärnblödning. Vi märkte snabbt att Frida inte var redo, varken fysiskt eller mentalt, för att orka fokusera på ett sådant projekt. Vi tvingades sätta jobbet på paus, främst för Fridas egen hälsa och välmående. Våren 2015 hörde hon av sig igen. Hon sade att hon fortfarande kände sig sugen och hade saker som hon ville berätta om. Då började vi om.

Våra första samtal var övergripande, så att jag skulle få ett kronologiskt grepp om hennes liv från barndomen fram till i dag. Därefter berättade jag vad jag tyckte mig se i hennes historia och hon kände efter vilka bitar som var viktigast för henne. Utifrån det har vi koncentrerat oss på enskilda perioder eller händelser i hennes liv. Frida har pratat, jag har ställt frågor och antecknat. Sedan har jag skrivit ihop texter som vi gått igenom tillsammans, fixat och putsat tills vi varit nöjda båda två. För Frida var det väldigt viktigt att vi inte skulle skriva en boxningsbok, utan att det skulle vara en livsberättelse. Över 40 000 följare på Facebook har inspirerats av henne och stöttat hennes kamp för att komma tillbaka till ett vanligt liv efter hjärnskadan. De följarna kommer inte i första hand från kampsportsvärlden, utan det är »vanliga människor« som ofta själva haft en stor motgång i livet och som funnit kraft och motivation i Fridas berättelse. För Frida var det viktigt att hennes bok är för dem.
alltidlitetill
Vi kom överens om att inte sätta upp några spärrar eller ha några hemligheter, i våra första samtal fick ingenting censureras eller utelämnas. Det väntade vi med till nästa steg, där vi då kunde sortera bland känslor och minnen för att komma fram till vad som var mest relevant.

Det finns mörka delar i boken – Frida har haft en tuff uppväxt och det har inte heller varit lätt att vara kvinnlig pionjär i en machovärld som boxningen. Frida är väldigt öppen med svagheter och snedsteg, både egna och andras. Det som har varit viktigt för mig i min roll har varit att verkligen prata igenom bitarna som är känsliga, både för Frida och för människor i hennes omgivning. Att hon reflekterar ordentligt över varför hon känner som hon gör just nu i livet, att försöka förstå varför just dessa händelser blivit betydelsefulla när hon nu blickar tillbaka på sitt liv.

Hon bär både på det mörkaste mörker och det ljusaste ljuset inom sig. Det gör henne väldigt intressant. När Frida berättar om sin tuffa uppväxt och funderar på hur den format henne är det inte en motsättning till att hon älskar sina föräldrar i dag. Frida säger att arbetet med boken fungerat som en terapi för henne, och att hon förändrats längs vägen.

Även om det inte var meningen från början så är jag i dag glad att vår process drog ut på tiden. Frida har gjort en mental jätteresa efter skadan. I dag kan Frida se att den drivkraft som gjorde henne så framgångsrik också ledde till att hon inte varit snäll mot sig själv i alla lägen. Det är en självinsikt hon fått när hon har tillåtit sig att se tillbaka i lugn och ro. Eftersom hon har haft någon att diskutera med, så har hon också fått syn på saker och mönster som hon kanske inte upptäckt på egen hand – det är den stora fördelen med att vara två kring att skriva en självbiografi.

För Fridas del handlade de nya insikterna mycket om vad hennes pappa fick utstå som liten och vad han tog med sig till sin fostran av Frida – och hur Frida nu vill bete sig mot sina egna döttrar. Det är spännande, vad får man med sig och vad för man vidare i arv till nästa generation? Jag tror det finns så många familjer som lever hela livet tillsammans utan att prata om sina relationer. Väldigt få går på djupet så som Frida nu har gjort.

//Malin Jonson

Boken om Frida Wallberg

Årets bästa böcker 2015

åretsbästaböcker

Nu räknar vi ner dagarna, 2015 leder mot sitt slut och vi har tittat tillbaka på alla fantastiska titlar som släppts under året. Vilken bok tycker du att vi borde lägga till?

Boklistan:
1. Det är något som inte stämmer
2. Kolbarnet
3. De vackraste
4. Kvinnan på tåget
5. En sån som du
6. Ensam på Mars
7. Allt jag inte minns
8. Kriget har inget kvinnligt ansikte
9. Alla borde vara feminister
10. Rosengädda nästa!

…och många fler! Se hela listan här!

Såhär kan du hitta boklistan i appen:
Ladda ner Storytelappen kostnadsfritt till din telefon, tryck på “Testkör” (om du inte har ett eget konto) och gå in under Boktips. Skrolla sedan ner, när du ser stora bilder med en rubrik på kan du byta bild med en fingerrörelse åt sidan. Hitta bilden som det står “Årets bästa böcker” på så finner du hela listan!

Gott nytt år!

Årets bästa böcker 2015

Alla snackar om Playground

För några veckor sedan släpptes Playground av Lars Kepler; spänningsromanen som behandlar ämnet livet efter döden och är allt annat än en “vanlig” Kepler. Boken har både hyllats och hatats så vi var ett gäng Storytellare som så klart var tvungna att undersöka vad det hela handlade om! Vi satte oss ner med varsin kaffe och boken i färskt minne för att diskutera. Åsikterna gick helt klart isär.

22937
Kolla in vad vi tyckte, och lämna gärna en kommentar om hur du upplevt boken!

Märta:
Jag gillade den! Det var högt tempo genom hela boken och jag gillade miljön och mystiken i den andra världen, Dödsriket. En bra thriller helt enkelt. Men gillar du klassiska polisdeckare rekommenderar jag att du väljer en annan bok.

Erika:
Jag tyckte den var oväntad men intressant, tyvärr höll den inte hela vägen. Saknade framför allt trovärdighet och känsla för karaktärerna, den biten hade jag gärna sett mer utvecklad och genomtänkt. Intressant och tankeväckande story som föll lite platt, tyvärr.

Peter:
Tyckte boken byggde på en intressant idé men jag hade ändå svårt att riktigt komma in i den. Dessutom kändes den inte riktigt genomtänkt och genomarbetad. Det boken lyckades med var att den fick mig att känna oro och lite ångest över hur det skulle gå för Dante.

Micke:
Innan jag började med boken var jag jättetaggad. Roligt att en så tydligt nischad deckar-serie-pseudonym plötsligt ger sig på att skriva något helt nytt och annorlunda. Jag hade dock fått för mig att det fortfarande handlade om någon slags deckare, men med ”övernaturliga inslag”, och blev därför väldigt positivt överraskad när jag bara en halvtimme in i boken insåg att den verkligen var något helt nytt, närmare en renodlad sci-fi-thriller än en deckare.

Jenny:
Playground har en spännande utgångspunkt. Jag läser inte vanligtvis spänningsromaner men lockades ändå av att höra om bokens fantasy-kvalitéer. Jag uppskattade exempelvis verkligen början med beskrivningarna kring hamnstaden. Men det håller inte hela vägen. Ganska snart faller det ner i ett ganska ointressant effektsökeri, det explicita våld som skildras verkar inte ha någon annan funktion än att chocka och då tappar i alla fall jag snabbt intresset.

Cecilia:
Keplers idé om att skriva om dödsriket är lysande och jag började lyssna på Playground med spänd förväntan. Tyvärr tycker jag att det finns en hel del luckor och plot holes i storyn och många frågor lämnas obesvarade. Hamnstaden, platsen du hamnar i när ditt hjärta stannar (!) är mycket bra beskriven.

Ett extra plus för namnet på Jasmins son ”Dante” som jag uppfattar som en flirt med Dante Alighieris ”Den gudomliga komedin” där Dante själv vandrar genom helvetet och skärselden för att till sist nå Paradiset. Det är ett bra försök och en otroligt spännande story, men jag tror att Kepler kan bättre. Jag hoppas på en uppföljning som kan övertyga mig! Angela Kovács uppläsning är strålande och höjer bokens betyg.

Emilie:
Playground tycker jag bjuder på ett spännande grundkoncept med en lite annan syn på döden och livet, samt hur kärleken till sitt barn går före allt annat. Tyvärr känns huvudkaraktärerna osympatiska och inte tillräckligt utvecklade, vilket gör att det är svårt att bry sig om vad som händer med dem i slutändan. Samtidigt finns alltför många luckor i historien som gör att vissa scener enbart är snabbt ditskrivna för att tvinga historien i den riktning författaren vill.

Bia:
Jag närapå älskade början, dels att de vågade ändra genre så fullständigt men ännu mer det fantasifulla med den kinesiska hamnstaden som en sorts mellandödsrike. Beskrivningen av den miljön får full pott.

Om jag ska sammanfatta i ett ord så blir det mardrömslikt för att det är känslan som genomsyrar boken + att jag själv nästan fick mardrömmar.

Michelle:
Bra idé men den tappar lite när det kommer till detaljer och blir inte helt trovärdig i vissa lägen. Däremot gillar jag boken väldigt mycket och kommer att lyssna på en eventuell fortsättning.

Hannah:
Jag tycker att boken började bra, med intressant upplägg och huvudkaraktär. Dessvärre kände jag inte att fortsättningen levde upp till det. Jag upplevde snarare att boken i sin helhet var ganska tråkig – trots att det var högt tempo i handlingen så brydde jag mig inte om hur det skulle gå för karaktärerna. Kanske berodde det på att Hamnstaden och karaktärerna var bristfälligt beskrivna, kanske är det bara inte min typ av bok. Det märks på språket att det är kompetenta författare som ligger bakom, men de verkar inte ha lyckats med det som jag antar var deras ambition.

Sandra:
Konceptet med hamnstaden är väldigt intressant och något jag kände hade stor potential. Det är en plats som kommer stanna kvar i tankarna länge. Det jag gillar mest är att vi långt in i boken inte vet om det Jasmin upplever i hamnstaden är verkligt eller om allt sker i hennes huvud. Hon kämpar med sig själv och tror nästan själv att hon blivit galen. Jag hade gärna sett mer fokus på den biten. Men både reglerna för hur hamnstaden fungerar och Jasmins känslomässiga resa glider åt sidan och får ge plats åt ihålig action.

Max:
Bokens styrka ligger i miljöskildringarna och i stämningsskapandet; den dunkla och fuktiga hamnstaden är lätt att föreställa sig. Jämförelsen med andra tankar om dödsriken i bokens inledning ger boken ett religiöst skimmer som skänker boken en slags autenticitet och gör platserna trovärdiga i sin genre.

Angelica:
En Kepler som inte är en deckare, går det? Ja, i allra högsta grad. Playground innehåller samma driv och samma spänning som deckarna om Joona Linna är kända för, men är samtidigt något helt annat. Visst kan jag hålla med om att det finns en del plot holes men överlag är det en bra spänningsroman!

Anna:
Jag tycker att det är modigt och kul att författarna gett sig på att prova en ny genre. Boken har en otrolig energi, det är som att få åka med på en hisnande berg-och-dalbana. Miljöbeskrivningen av Hamnstaden är dessutom helt otroligt trovärdig, man känner lukten, kan riktigt höra larmet och alla människors oljud, det känns som man är där!

Psst! Framöver kommer vi här på Storytel bokcirkla och boktipsa ännu mera, fler smaskiga tips väntar! Håll ögonen öppna för #storytelboktipsar.

storytelboktipsar

Alla snackar om Playground

Boktips med Halloween-tema!

Det är spöktider och våra boktips tar aldrig slut! Bra, eller hur? I Storytelappen kan du hitta flera  boklistor som skulle kunna falla under temat Halloween. Här nedanför har vi exempel på två av listorna, vilken bok vågar du lyssna på?

haxor
Boklistan:
1. Nelly Rapp och häxornas natt
2. Vargbröder
3. Häxan och lejonet
4. The Witches
5. Främlingen – del 1
6. Död i andras ögon
7. Stad av skuggor
8. Magician
9. Häxjakten
10. Magikerna

…och många fler!

Såhär kan du hitta boklistan i appen:
Ladda ner Storytelappen kostnadsfritt till din telefon, tryck på “Testkör” (om du inte har ett eget konto) och gå in under Boktips. Skrolla sedan ner, när du ser stora bilder med en rubrik på kan du byta bild med en fingerrörelse åt sidan. Hitta bilden som det står “Häxor” på så finner du hela listan!

hemsoktahus

Boklistan:
1. Kvinnan i svart
2. The Séance
3. Huset Ushers undergång
4. House of Echoes
5. The Fate of Mercy Alban
6. The Shining
7. Sorgfjäril
8. House of Dark Shadows
9. The Haunting of Hill House
10. Skruvens vridning

Såhär kan du hitta boklistan i appen:
Ladda ner Storytelappen kostnadsfritt till din telefon, tryck på “Testkör” (om du inte har ett eget konto) och gå in under Boktips. Skrolla sedan ner, när du ser stora bilder med en rubrik på kan du byta bild med en fingerrörelse åt sidan. Hitta bilden som det står “Hemsökta hus” på så finner du hela listan!

Andra boklistor att kika närmare på är: Skräck och Din värsta mardröm!

Trevlig (skräck-)lyssning!

Boktips med Halloween-tema!

Öhrlund vänder blad med ny spänning

Öhrlund.

Jaha, tänker du. Buthler & Öhrlund. Böckerna om Silfverbielke.
Psykopaten.
Alldeles riktigt. Men mitt författarskap innehåller mer än så.

Jag började skriva när jag var 14 år, har jobbat som journalist och fotograf och medverkat i över 40 böcker.

Min första egna roman “– deckaren Till minne av Charlie K “– kom ut 2012. Nu kommer den andra:

Besökaren är en psykologisk spänningsroman med flera bottnar. Idén föddes när jag på nätet blev uppvaktad av en kvinnlig läsare som först kom med beröm,messade mig ofta, sedan flera gånger per dag och därefter åtta, nio gånger dagligen. Som till sist blev arg om jag inte svarade på varje mess.

Det hon skrev gjorde mig kall inombords. Att hon visste var jag bodde. Att hon visste vad jag gjorde. Att hon tänkte hälsa på.

En stalker.

Den historien fick ett lyckligt slut men i Besökaren går det inte riktigt lika bra för huvudpersonen Tristan Heckscher, som också är författare.

I boken möter du också en ny bekantskap “– den tuffe och krasse kommissarien Ewert Truut som nära pensionen ställs inför ett fall han känner att han måste lösa innan han lägger av som snut.

Förutom att vara författare är jag känd som samhällsdebattör och jag har svårt att hålla tillbaka min ilska över de många orättvisor som fortfarande finns i vårt samhälle trots att det är 2014.

Detta tar jag upp i mina böcker och Besökaren är inget undantag. Huvudpersonen Tristan och hans fru Ann har ett svårt utvecklingsstört barn och lider av att de inte kan få någon hjälp och avlastning från samhällets sida. I jakten efter vinster i vården har hem för svårt sjuka barn rationaliserats bort.

Det gör mig förbannad, inte minst eftersom jag sett vad det leder till i verkligheten. En av mina vänner har ett utvecklingsstört barn vilket har knäckt hennes äktenskap och nästan också henne själv, under den kamp hon i alla år har fört för att försöka få någon hjälp från samhällets sida.

En sak till: Till min stora glädje är det Stefan Sauk som läser in den här boken. Stefan har läst in de flesta av mina och Dan Buthlers böcker och för dig som lyssnat på dem behöver jag väl inte säga så mycket mer.

När Stefan läser är det levande teater! Jag har varit i studion när han läser. Sett hur han lever sig in, hoppar, skriker, viskar och lägger på dialekter sedan han länge studerat manuset noggrant och levt sig in i historien.

Det gör mig glad, liksom vetskapen att Stefan aldrig skulle läsa in en bok som han själv inte tycker om.

Jag hoppas att du lyssnar på Besökaren. Skriv gärna en rad till mig efteråt och tala om vad du tycker. För mig är ingenting viktigare än läsarnas/lyssnares åsikter.

– Dag Öhrlund“ 

Öhrlund vänder blad med ny spänning

Alfons pappa läser in bok för Storytel

Idag släpper vi thrillern Skuggans spel, en actionfylld deckare som utspelar sig i slumrande Mariefred. Boken är inläst av Henrik Norman och Skuggans spel är den första ljudboken han har läst in (men långt ifrån sista hoppas vi). Vi tycker att Henrik har gjort ett suveränt jobb och tog chansen att ställa några frågor till honom.

Hur var det att läsa in en ljudbok för första gången? Nervöst, roligt, jobbigt, svårt? Drömde du om boken på nätterna?
Jag hade läst in en lärobok med inslag av skönlitterär text tidigare men det här var min första regelrätta roman och det var väldigt roligt att“ få läsa in den! Det krävs ett annat slags flyt i inläsningen av en genomgående berättelse som är spännande att försöka hitta. Att, som i det här fallet, klämma in 375 sidor på fjorton dagar är dock inget jag tänker försöka upprepa. Färre antal sidor per dag är klart att föredra. Och den lille ljudteknikern i mig, som lyssnar efter smackljud och annat och distraherar berättandet, honom kommer jag fortsättningsvis att försöka lämna utanför speakerbåset.

Jag drömde inte om boken på nätterna men den upptog onekligen större delen av min vakna tid under en intensiv period och då tedde sig verkligheten utanför rätt perifer…

Hade du några speciella tankar om hur du skulle läsa?
Jag tror jag hade en rätt klar bild av hur jag skulle läsa: att lägga något band på lusten att gestalta olika karaktärer, så att det inte ställer sig i vägen för berättelsen, och samtidigt försöka ge dialogen en lätt färgning, så att det inte blir för torrt.

Vad tyckte du om boken?
Jag tyckte mycket om Lars bok. Han har en förmåga att tydliggöra varje karaktär, som jag verkligen uppskattar, och för dessutom fram en rad starka och intressanta kvinnor bland alla män i kriminallitteraturen.

Lyssnar du själv på ljudböcker? Har du någon favoritinläsare i så fall?
Som svar på frågan om jag lyssnar på ljudböcker måste jag ärligen säga, att fram till nu har jag bara lyssnat på mig själv… Det hänger nog mycket samman med att jag älskar att läsa, att ha texten framför ögonen. När sedan det här dök upp, avstod jag aktivt från att lyssna på någon inläsning eftersom jag inte ville skapa mig en bild av hur man läser in ljudböcker. Men nu när jag läst in en själv, så har nyfikenheten väckts, och jag kommer nog därför snart att också kunna räkna mig som lyssnare.

Vad gör du när du inte läser in ljudböcker?
Jag arbetar som skådespelare och gör mycket röstjobb, just nu spelar jag till exempel in som berättare för en kommande programserie på SVT. Emellanåt syns jag också i bild på TV och film och så står jag på scen naturligtvis, senast som Alfons pappa i en familjeföreställning på Intiman i Stockholm. Vilken nästa pjäs blir är inte riktigt klart men jag har precis varit på audition för en som jag hoppas mycket på!

Lyssna på Skuggans spel här!

Alfons pappa läser in bok för Storytel