Ett gästbloggsinlägg av Sofie Sarenbrant

Foto Sofie Sarenbrant_fotograf hennes man
Foto: Privat

Av mina sju böcker har ”Tiggaren” varit den svåraste att skriva, dels för det känsliga ämnet, dels för att jag lät ”Avdelning 73” sluta som den gjorde. Givetvis hade jag en plan med den upplösningen, men ändå. Det betyder inte att jag gjorde det lätt för mig, tvärtom. Framför allt har det varit en utmaning att leva sig in i en seriemördares huvud, någon som ger sig på människor som är så utsatta att de tvingas sitta med en pappmugg och tigga. För mig är det en självklarhet att alla människor är lika mycket värda, men så ser inte alla på den saken. Vi är lika mycket värda, men föds däremot med helt olika förutsättningar. Om jag hade växt upp i en annan familj någon annanstans kanske det hade varit jag som satt där på gatan och tiggde. Jag gissar att man gör det man måste för att överleva eller för att försörja sin familj. Det var ett ämne jag ville fördjupa mig.

Tiggaren”, som Katarina Ewerlöf läser in, börjar med att nittonåriga Soraya blir vittne till ett mord i Humlegården. Hon har inte flytt Rumänien för att hon drömmer om ett liv i Sverige, utan hon har motvilligt lämnat sin tvåårige son och sina sjuka morföräldrar för att hon blev lovad ett jobb i tre månader. Men så fort hon kommit över gränsen till Sverige fick hon välja mellan att prostituera sig eller att tigga. Oavsett val skulle större delen av inkomsten gå till hennes landsmän. Soraya bestämde sig för ett tredje alternativ: att rymma.

Männen tog hennes pass och hon har lovat morföräldrar att tjäna pengar, så hon stannar kvar i tre månader för att skrapa ihop så mycket hon kan. Helt ensam och lämnad åt sitt öde när hennes enda vän Razvan mördades. Precis lika mör

34943
Ljudboken släpps 2016.05.23

krädd som jag tvingas Soraya klara sig själv – under bar himmel i Stockholm. Senare kommer hon att ställas inför ett nytt val: Ska hon våga hjälpa till att sätta dit Razvans mördare? Inte bara en stor summa pengar står på spel, utan även skulden över att hon inte kunde göra något för att förhindra Razvans död. Men ska hon våga?

Syftet med boken är i första hand att underhålla, att det ska vara spännande och svårt att sluta lyssna. Samtidigt finns det ett tydligt samhällsperspektiv och en vilja att du ska få lära känna en person från Rumänien som har kommit till Sverige. Soraya önskade inget hellre än att hon aldrig hade behövt sätta sin fot i det här landet, hon kom inte hit för att dra nytta av något eller någon. Hon kom hit för att arbeta hårt. Soraya är påhittad, men inspirerad av en person som jag läste om i en tidningsartikel.

Tack vare Katarina Ewerlöfs inlevelseförmåga och berättarröst tror och hoppas jag att det ska bli spännande timmar med min bok.

Trevlig lyssning!

//Sofie Sarenbrant
Besök gärna författarens hemsida här!

Ett gästbloggsinlägg av Sofie Sarenbrant

Frågestund med Sofie Sarenbrant

001sofiestorytelSKICKA

Under måndagen fick våra Facebook-följare möjlighet att ställa frågor till deckarförfattaren Sofie Sarenbrant. Kul att så många var med! Vi har samlat frågorna och svaren från frågestunden och här är resultatet:

OBS: Frågor som liknade varandra valde vi att slå ihop.

1. Hur mycket av storyn har du klar i huvudet när du börjar på synopsis eller rentav börjar på boken? Detaljerat synopsis?
Numera skriver jag väldigt detaljerat synopsis för att plantera ledtrådar och händelser på ett bra sätt längs vägen och för att veta vad jag jobbar mot för upplösning. Å andra sidan kan jag komma på ännu bättre idéer när jag väl skriver och då får jag vara beredd på att tänka om.

2. När kommer nästa bok?
Om ett år!

3. Sofie!! Var får man tag på Vila i frid i inbunden bok? Slut på både Bokus och adlibris.
Då är den nog dessvärre helt slut! Men den finns i pocket, ljudbok och e-bok

4. Jag har sänt ett manus till några förlag. Kan man lobba för sitt manus och på sätt påverka förlagen, eller är det bara att vänta och lita på manusets egen bärkraft?
Vad roligt, grattis! Du kan absolut ringa förlagen och fråga om de har tagit emot ditt manus och hur lång tid det tar innan de återkopplar. Då kanske ditt manus hamnar högst upp i högen Lycka till!

5. Hur kommer du på idén till storyn? Vad inspirerar dig?
Mina rädslor. Det är bra att vara rädd för det mesta när man jobbar som deckarförfattare. Idéerna tar aldrig slut.

6. Avdelning 73 var så bra men vilket slut! Längtar till nästa bok, när kommer den?
Tack! Slutet bygger för en rafflande fortsättning som jag ser fram emot att få skriva. Om ett år kommer uppföljaren.

7. Om ett år skriver du att det kommer en ny bok, blir det samma serie om Emma Sköld då? Och kommer boken då på storytel samtidigt som den släpps i bokformat?
Nästa bok blir också serien om Emma Sköld. Jag kan inte svara på om boken kommer samtidigt på Storytel som den släpps som inbunden, men det borde den göra. Att den inte gjorde det i år var ett undantag och inget jag kunde råda över. Jag håller tummarna!

8. Har du bra tips på hur man, som nybörjare, tar kontakt med personer i researchsyfte? Jag som har skrivardrömmar känner mig både pinsam och för feg att ta kontakt med okända människor och påstå mig skriva en bok“…
Jag förstår precis vad du menar! Jag kände samma sak när jag gick journalisthögskolan och skulle göra en nyhetstidning som skolarbete. Men de flesta var väldigt hjälpsamma när jag ringde med darr på rösten. Mitt tips är att googla ämnet ordentligt först och förbereda bra frågor. Det är roligare för den som blir intervjuad att man har ansträngt sig på förhand och intervjun går dessutom snabbare. Lycka till!

9. Såg dig Sofie på ett event som Mama ordnade förra året. Du verkar vara en genuint trevlig person. Vad är ditt bästa tips för att ta sig fram hos ett förlag och bli utgiven?
Tack Lina! Mitt tips är att skriva en väldigt bra bok och sedan vända sig till ett förlag som ger ut den genren. Viktigt är också att skicka in manuset på det sätt de önskar och att skriva ett följebrev som ger en hint om ditt sätt att uttrycka dig. Ett välskrivet följebrev kan vara skälet till att de väljer att prioritera just ditt manus ur högen. Lycka till!

10. Till någon som drömmer om att skriva en bok, hur börjar man? Hur började det för dig?
Mitt bästa tips: börja skriva! Det är oftast där det brister, att man tycker att det är för stort projekt att man inte ens orkar börja. Jag bara satte mig en dag och skrev. Många månader senare hade jag ett manus. Lycka till!

Vi tackar Sofie för den här gången!

Frågestund med Sofie Sarenbrant

Lunch med Sofie Sarenbrant

Jonas och Maria“ hade möjligheten att träffa Sofie Sarenbrant för att äta lunch och ställa frågor om hennes böcker Vecka 36 och Istället för dig.

Innan vår lunch bad vi“ våra vänner på Facebook“ om hjälp att skriva frågor som vi kunde ställa till Sofie. Svaren kommer här, tolkade av Storytel.

Britt-Marie Hedman-Danielsson frågar:

Vad fick henne att välja gravida kvinnor i grunden. Var kom tanken ifrån?

Sofie berättar att hon spenderade tid i sina föräldrars hus i Brantevik, när hon var gravid med sitt första barn. När hon vandrade runt i omgivningarna började hon fundera på saker som kunde hända och framförallt det värsta som kunde hända en gravid kvinna. Hon använde sina egna tankar och rädslor som inspiration för historien och då föll det sig naturligt att det skulle handla om gravida kvinnor.

Anna-Lina Kvarnsmyr frågar:

Hur mycket kommer från hennes eget liv och egna erfarenheter?

Som svaret ovan beskriver så är Vecka 36 inspirerad av Sofies egna rädslor och läskiga fantasier om vad som kan hända en gravid kvinna.

Hon berättade vidare att karaktärer och platser är inspirerade av personer och platser som hon känner till, till exempel är den ena sommarstugan i berättelsen hennes föräldrars hus. Men historien som sådan är påhittad.

Lyssnar hon själv på ljudböcker?

Förutom att lyssna på en Pippi-bok så har det mest blivit delar av böcker. Hon lägger sin tid på att skriva sina egna böcker.

Storytel tipsar Sofie om de olika situationer som våra lyssnare befinner sig i när de njuter av ljudböcker och hon blir nyfiken på att prova när hon är ute och löptränar.
Har hon likt Läckberg en kommersiell baktanke med sitt temaval?

Det korta svaret på den frågan är: Nej.

Det lite längre svaret blir:

Sofie fokuserar på att skriva en historia som hon har gått och funderat på, något hon verkligen brinner för att få berätta oavsett om den kommersiellt taktisk.
Har (ska) boken släppts på andra språk?

Ja, båda böckerna ska släppas i Italien!

Vecka 36 ska också släppas i Ryssland, Tyskland och Danmark.
Råd till dem med författardrömmar?

Det första spontana rådet är det hon själv har fått höra från förläggare: ?Skriv inte deckare!? Det är en svår marknad att slå sig in på.

Man ska känna för sin historia till hundra procent, tänk igenom noga!

Skriv bara! Redigera texten kan man göra senare, det är bättre att få ner sina tankar på papper. Skriv ett kapitel längre fram om det är det du får inspiration för just nu, det går alltid att fylla i luckorna senare.

Sofie berättar att hennes mål var att bli publicerad av ett förlag, men poängterar också att det finns andra bra alternativ idag. Om man har en historia att berätta och vill se den i tryck så finns tex Vulkan.

Anna-Lina och Linda Karlsson undrar:
Blir det någon fortsättning? Vad kommer nästa bok att handla om?
Bok nummer två har just kommit ut i handeln och heter ?I stället för dig?. Det kommer att dröja lite innan den kommer som ljudbok.

När vi ber Sofie beskriva handlingen säger hon:
?Första boken slutar på ett sätt som kräver en fortsättning. Andra boken utspelar sig under påskhelgen, 16 år senare, och handlar om att lösa det mysterium som ännu ingen lyckats klara upp.?

Mer än så vill Sofie inte avslöja eftersom det skulle förstöra upplevelsen av den första boken.

Hon berättar sedan att hon skriver på ytterligare en bok, som dock inte kommer att ha något med de två första att göra, Branteviks-historien är därmed avslutad.

Vi passade också på att ställa en del egna frågor och fick veta att Sofie skriver sina böcker hemma, men gör en del researchresor vid behov.

Den första boken, Vecka 36, skrev hon under lediga stunder och den tog några år att skriva. Förutsättningarna för bok nummer två såg lite annorlunda ut för då kunde hon fokusera mer och fick ihop ett första utkast på några månader. Starkt jobbat tycker vi!

Vi undrade om Sofie har några författarförebilder och hon nämner Liza Marklund och Mari Jungstedt. Båda har en journalistisk bakgrund, precis som Sofie. De skriver tydligt och drivande vilket gör att det är lätt att komma in i böckerna och följa handlingen, något hon själv eftersträvar.

Sofie berättar att Mari Jungstedt tog sig tid att läsa igenom manuset till Vecka 36 och kom med mycket bra feedback. På detta sätt inspirerar Marie Sofie inte bara i stilen att skriva utan att vara en bra förebild för andra författare.

Om du veta mer om Sofie och följa hennes vardag och arbete så rekommenderar vi hennes blogg:
http://www.magstarkt.se

Lunch med Sofie Sarenbrant