Kvinnan på tåget – En oförutsägbar snackis!

kvinnanpataget_spanningsgruppen
Förra årets stora snackis var Kvinnan på tåget av Paula Hawkins. Den jämfördes med Gone Girl av Gillian Flynn, en bok som de flesta plöjde när den kom ut (och har du inte lyssnat på den än så är det dags nu!). Saker som blir snackisar måste så klart lyssnas på och snackas om här på Storytel.

anna_deckare05
Över en lunch satte vi oss ner och började grotta ner oss i vad som egentligen är grejen med Kvinnan på tåget, och vad vi tycker är syftet med deckare och spänningsromaner överlag. Det blev tydligt två läger där Anna stolt höll i fanan för oss som inte tycker att det viktigaste är att få veta vem som är mördaren utan att sakerna runtomkring och resan dit är det viktiga.

Märta, Maja och Cecilia däremot, tävlingsmänniskor i grund och botten, menade att ju snabbare de listade ut vem som var den skyldiga eller hur scenariot egentligen låg till, desto bättre, det gör att man känner sig smart. Det är det som driver dem till att lyssna vidare, så också med den här boken. Lite mer diplomatiskt berättade Micke att han tycker nog att man ofta förstår i början vad grejen är, oavsett bok, men att det inte förtar upplevelsen.

märta_deckare01

majasprofilbeskrivning
Kvinnan på tåget är en riktig spänningsroman med en huvudkaraktär som har minnesluckor. Boken har blivit tokhyllad, och Cecilia förklarar att ”den inte känns som ännu en thriller i mängden. Spänningen finns där, men det är inte full action från början till slut utan snarare krypande in under-skinnet-spänning”.

Rachel är alkoholiserad, något som är otroligt skickligt gestaltat av författaren. Anna berättar att hon blev väldigt gripen av hennes berättelse. “Hennes livssituation öppnade verkligen min empatidörr på vid gavel och jag tycker att författaren beskrev hennes liv så nervigt realistiskt att jag kände mig som hon, precis hur det skulle vara att befinna mig i hennes situation.”

cecilia_deckare03
micke_deckare02
Maja håller med, det som lockade henne med boken var Rachels historia. “Man ville gräva, veta mer och få reda på varför hon blivit trasig. Ett annorlunda, och trots det söndriga, uppfriskande kvinnoporträtt.”

Rachel blir vittne till något som skakar om henne totalt, men minnesluckor och bakisångest gör att hon inte riktigt är säker på vad hon har sett. Hon är däremot säker på att hon har information om något och att det är något väldigt viktigt som hon har glömt. Snart börjar Rachels jakt på sina egna minnen.

Att Rachel också är en så kallad “opålitlig berättare” gör boken ännu bättre, att man hela tiden får följa hennes perspektiv men aldrig riktigt vet vad som är sant triggar något i oss. Utan att avslöja för mycket så är boken oförutsägbar och har ett driv som gör att man hela tiden vill fortsätta lyssna.

Märta säger att för henne var boken den perfekta pusselromanen:  “Det är flera olika perspektiv på samma händelse och bit för bit klarnar historien, men inte förrän på slutet förstår man hur det hela hänger ihop”.

Boken finns som både e-bok och ljudbok, engelsk och svensk variant. Micke berättar: “Jag rekommenderar den engelska ljudboksversionen där de tre olika kvinnornas perspektiv läses av tre olika inläsare!”. Det ger en annan förståelse, även om den svenska versionen också är riktigt bra och läses av fantastiska Angela Kovács.

Om-du-gillar_kvinnanpataget2

Kvinnan på tåget – En oförutsägbar snackis!

Vad tycker vi om Kolbarnet?

Vintern har varit lite sisådär i år, några veckor med bitande iskyla men i övrigt ganska milt. Om man råkar vara ett fan av vinter och kyla så får man göra det bästa av situationen för att skapa lite stämning. Ett tips är att lyssna på en bok där miljön gör så att man fryser ända in i ryggmärgen!

kolbarnetMärta, Anna, Micke och Cecilia tycker till om Kolbarnet av Monica Kristensen.

Ett gäng Storytellare satte sig ner och snackade om Kolbarnet av Monika Kristensen. Berättelsen utspelar sig på Svalbard vilket ju är en märklig plats i sig, ovanlig att förlägga en deckare på. På Svalbard kan man inte gå utanför dörren utan att ha ett gevär med sig, för runt hörnet kan en isbjörn lura. Det är också platsen där man varken får födas eller dö på och man får heller inte vara arbetslös. 2000 personer på en ögrupp mitt ute i ingenstans – egentligen är det ju den perfekta platsen att placera en deckare på.

Så, vad tyckte vi då? Vi imponeras av författaren, det märks att hon bott på Svalbard, man kan riktigt känna den klaustrofobiska stämningen i ett så litet samhälle, omgivet av en så sträng natur. Vi har också fått veta att Kristensen är polarforskare, hängt på både Arktis och Antarktis vid flera tillfällen, gjort flera expeditioner och verkar vara en grymt cool person!

cecilia_deckare03
Cecilia nämner att hon verkar vara lite av en “Bea-person”, alltså Bea Uusma som skrev den fantastiska boken Expeditionen – Min kärlekshistoria. Besattheten och engagemanget i polarmiljön har de gemensamt.

Både Cecilia och Anna började tokgoogla saker kring författaren, satellitbilder över Svalbard, kolgruvorna och vad isbjörnar äter när de läste Kolbarnet. Kristensen gör ett bra jobb när det gäller att väcka nyfikenhet! Att ta sitt pick och pack och hänga på Svalbard någon vecka känns nu överraskande lockande.

anna_deckare05
Kolbarnet är egentligen del två i den här serien men det svenska förlaget har valt att ge ut den som del ett. Under våren kommer uppföljaren. Det märks ändå lite att det är del två, poliskaraktärerna tänker tillbaka på saker som hänt i förra boken och det kan göra det svårt att hänga med ibland.

Särskilt början av boken var sjukt spännande, och uppläsaren Angela Kovács gör det otroligt bra. Vissa partier i boken är dialog mellan barn, det imponerar också alldeles extra!

märta_deckare01
Vi kan alla enas om att bokens starkaste egenskap är miljöbeskrivningarna. Deckaren är trevlig och tickar på, men det är snön och minusgraderna som gör det. Det är det som gör att man vill lyssna vidare. Cecilia jämför med Elly Griffiths deckare, mysiga snarare än läskiga, och även om det inte finns isbjörnar i Norfolk där Griffiths huvudperson bor så spelar den karga naturen en stor roll även i den deckarserien.

Micke sammanfattar det hela med att säga att det är en bra bok – en fyra i betyg!

micke_deckare02

Vad tycker du?

Vad tycker vi om Kolbarnet?

Gillian Flynn, vad tycker du?

Som vi har väntat, en ny bok från Gillian Flynn! Ingen kan väl ha missat succén Gone Girl, och har ni mot förmodan gjort det så är det dags att lyssna på den. Få thrillers är så välskrivna och oväntade som den.

27989
Här är vi stora fans av Flynn så när kortromanen En sån som du släpptes var vi fyra spänningsfantaster som beslutade oss för att diskutera den. Kolla in vad dom tyckte!

micke_deckare02

Micke: Fantastiskt läskig och oförutsägbar novell som jag tycker påminner väldigt mycket om en klassisk “spökhistoria” till formen. Psykopat-ungen ger mig kalla kårar!

anna_deckare05

Anna: När jag väl kom över den första besvikelsen över att det inte var en fullängds-roman Flynn skrivit utan en novell på endast 1,5 timme tog jag ett djupt andetag och började lyssna. Nästa reaktion var ”Är det verkligen rätt bok jag lagt i bokhyllan?”.

Det visade sig vara rätt bok och det var riktigt roligt! Rått, hårdkokt och svart. Jag hade fortfarande gärna sett att berättelsen fick breda ut sig i en hel roman, huvudpersonen väcker nyfikenhet och boken har en massa överraskningar och vändningar som sätter myror i huvudet. Det där hemska huset och det onda barnet var riktigt creepy. När man läser noveller tycker jag att sättet författaren lyckas med slutet är mer avgörande än för romaner. Flynn lyckas ganska bra men kanske inte i nivå med de allra bästa novellisterna.

cecilia_deckare03

Cecilia: Äntligen något nytt från Gillian Flynn! Som jag har längtat! Blev lite besviken när jag såg att det bara var en novell, jag hade förväntat mig riktigt maffig Flynn-roman att lyssna på såhär i höstmörkret. Men faktum är att ”En sån som du” inte behöver vara längre. Den uppfyller alla de där kriterierna som Gillian Flynn fått mig att älska – Fantastiska personskildringar, nagelbitande spänning och så den obligatoriska tvisten! Allt detta lyckas hon skickligt väva in i detta miniformat.

märta_deckare01

Märta: Som ett stort fan av Gillian Flynn blev jag förstås överlycklig av att se en ny bok av författaren på Kommande böcker. Blev aningens besviken när jag sekunden senare upptäckte att det var en novell och inte en ny roman. Men självklart tog jag mig ändå an boken, och mina förhoppningar var om möjligt ännu högre än om det hade varit en roman. Av någon anledning har jag alltid otroligt höga förväntningar på noveller, som att de måste vara perfektion bara för att de är korta. Och den här gången blev jag inte besviken.

I början av berättelsen kom jag på mig själv med att fundera över hur författaren skulle lyckas få till ett bra slut, det kändes så självklart. Men då underskattade jag Gillian Flynn. Snart tog berättelsen en oväntad vändning och jag var såld och kunde inte sluta lyssna.

Vad tycker du om ”En sån som du”?

 

Gillian Flynn, vad tycker du?