Katerina Janouch gästbloggar!

KJ
Fotograf: Thron Ullberg

Jag är väldigt stolt och glad över att kunna presentera ”Vapendragerskan”, den tionde boken i Cecilia Lund-serien som ljudbok till alla mina kära lyssnare! Denna gång är det duktiga Gunilla Leining som läst in historien, och resultatet kan du nu lyssna här.

Som vanligt råkar Cecilia ut för problem, både hemma och på jobbet. Många frågar sig hur det kommer sig att just hon av alla människor verkar dra till sig trubbel? Jag kan inte riktigt svara på det. Jag vet bara att det är så. Och det är bra, för då finns det alltid en ny spännande historia att skriva om.

2017 är ett fantastiskt tioårsjubileum för Cecilia, barnmorskan med de många barnen och de trassliga relationerna. Och ”Vapendragerskan” är en speciell bok, inte minst för att det är den första boken som jag ger ut på mitt eget förlag Palm Publishing. Att ge ut böcker själv har alltid varit en dröm och nu blir den verklighet. Det känns faktiskt helt fantastiskt. Många undrar förstås om detta är den sista boken om Cecilia och hennes familj. Jag ska återkomma till det. Men först några ord om hur denna serie kom till.

Medan jag skrev några fristående romaner bar jag på en mer omfattande bokidé. Det började som en tanke på hur mitt arbetsliv sett ut, och en lös föreställning om att jag borde knyta ihop mitt skrivande med ett slags röd tråd. Dessutom ville jag ha ett långsiktigt projekt. Att vara författare är otryggt och man har inga garantier om framtida anställning. Faktiskt är man inte bättre än sin senaste bok… Hittar man däremot på en lång serie, vet man åtminstone vad man ska hålla sig sysselsatt med de närmaste åren, även om man inte har en regelrätt månadslön. Jag hade en vision om att skriva en handfull romaner om sånt som intresserade mig, men som jag inte hittade någonstans.

Det skulle vara böcker med relationer som tema, men de skulle också innehålla spänning i lagom dos. Inte alltför blodigt och våldsamt – mer klurigt och gäckande så att man ständigt ville läsa vidare. Min huvudkaraktär skulle förkroppsliga mina egna drömmar och erfarenheter. Hon skulle vara lite som jag men ändå inte. Kanske faktiskt en person som utmanade mig och som jag i viss mån kunde störa mig på? Någon med vars hjälp jag fick testa gränserna. Ett slags modern superhjälte i en antihjälte-gestalt.
0000062925
Någon gång under 2007 föddes så en egensinnig barnmorska i mitt huvud. Hon behövde ett namn som var lätt att komma ihåg. Cecilia lät vackert. Lund var okomplicerat och påminde lite om Lind. Jag såg henne genast framför mig, mellanblond åt det ljusare till, med gråblågröna ögon. Ett typiskt svenskt utseende om man så vill, klassiskt och möjligen lite gåtfullt. Dessutom skulle hon ha många kvinnor i släkten, bestämde jag. Något som alltid fascinerat mig, eftersom jag själv bara har en handfull. Cecilias egen familj blev därför rena matriarkatet. En klok gammal mormor, en framgångsrik mamma, samt systrarna Susanna och Maria.

Barnmorska är ett yrke man sällan hittar i spänningslitteraturen, hade jag noterat. Samtidigt är förlossningsavdelningen en otroligt spännande och intressant plats att skildra. Där möts liv och död och de som arbetar där har sällan en tråkig sekund på jobbet. De får slita hårt, arbetspassen är stressiga, de är absolut undervärderade på alla sätt, men samtidigt får de dagligen bevittna livets mirakel. Att vara barnmorska är ett mångfacetterat yrke som förtjänar en egen plats i litteraturen. Det var därmed givet att Cecilia Lund skulle bli just barnmorska. En barnmorska med två systrar och flera egna döttrar. Allt som jag har för lite av i mitt eget liv.

Jag älskar att skildra samtiden. Livet runt omkring, med alla de ”utmaningar” det bär med sig… Relationer som är svåra och jävliga men samtidigt ljuvliga och livsviktiga. Kraven vi moderna människor har på oss, både utifrån men också inifrån oss själva. Föräldraskapet, kärleken, vänskapen. Yrkeslivet.

Samhällsdebatten! Inte minst den. Livet rusar på och det är så mycket man ska klara av. Stort som smått måste det samsas på de timmarna dygnet har. Jobb, hushåll, heminredning och hälsa, träning och mat, kreativitet och samhällsengagemang, semesterresor och ekonomi, allt i ett rasande tempo, och helst ska man samtidigt hålla en snygg och spännande fasad på sociala medier. Helt enkelt knappt överskådligt och något jag självklart ville fånga i romanerna om Cecilia Lund. För jag har varit genuint nyfiken på hur hon ska klara av sitt liv, hur hon hinner och orkar.

När väl den första boken släpptes har det bara rullat på. En bok per år har det blivit under detta decennium med Cecilia Lund. Jag har låtit henne utvecklas och genomgå många drastiska faser. Separation och återförening, ännu ett barn, sedan åter uppbrott… Någonstans i mitten av serien är hon med om en omvälvande händelse. Hon drabbas av hjärtskada och därefter är det som om hennes sinnen skärps. Det oförklarliga som kommit hennes väg blir tydligare, och Cecilia blir också en mer aktiv problemlösare. Och samtidigt blir hennes barn större, något som ger henne mer tid att ägna sig åt annat än enbart familj och arbete. Tio böcker hade jag planerat för från början. Tio böcker har det nu blivit.

Som jag nämnde i början undrar många läsare om vi nått vägs ände. Om serien är komplett. På det måste jag svara, att jag troligen kommer skriva ännu en bok om Cecilia Lund, med planerad utgivning 2018.

Därefter får vi se. Slutligen vill jag sända en hälsning till alla er som tycker om böckerna om Cecilia. Jag måste säga att ni är helt fenomenala läsare och lyssnare, som skänker mig både energi och inspiration. Det är för er jag skriver – och det är er jag har att tacka för att det blivit så många böcker om denna speciella barnmorska. Så fortsätt gärna och lyssna och läs! Och skicka gärna er feedback, på mejl – info@katerinamagasin.se, Facebook, Twitter eller instagram… Jag älskar att höra ifrån er, och få ta del av era tankar om böckerna.

Trevlig lyssning!
//Katerina Janouch / Katerina Magasin

Katerina Janouch gästbloggar!

Smögen kan ha fått en egen deckarprinsessa.

2015-10-07 13.30.53.jpg
Fotograf: Peter Bladskog

Så stod det i Lysekilsposten samma dag som min första egenutgivna kriminalroman nådde huset i Sjövik utanför Göteborg. Strandsittaren hade anlänt på pall och lyckan var stor. I över två år hade jag stulit små stunder från familjen för att hinna skriva några rader här och där, ibland en hel scen.

Sedan jag började skriva har jag drivit på själv. Skrivit, anlitat förlagstjänster, sålt, turnerat, föreläst, distribuerat, signerat och marknadsfört. Det har blivit tre böcker på två år. Strandsittaren, Isfiskaren och Sillbaronen. I julas var det därför enormt stort att skriva kontrakt med Word Audio om ljudböcker. Nu ett halvår senare kommer de som ett pärlband med två veckors mellanrum upplästa av Maria Lyckow som har en underbar röst. Jag provlyssnade på Strandsittaren idag och hon läser så bra och jag är enormt stolt. Hon har det där. Känsligheten och samtidigt styrkan i rösten som får mig att känna att det är på riktigt. Jag kan inte bärga mig för att få lyssna när hon läser mina böcker. Och med den fjärde boken, Fyrmästaren, som kommer hösten 2017 så har jag äntligen fått ett förlag som satsar för fulla segel och äventyret har bara börjat.

Serien Morden på Smögen utspelar sig längs kustbandet i Bohuslän med fokus på den lilla men världsberömda kommunen Sotenäs. Det fascinerar mig att hälften av mina snart 11 000 sålda deckare har sålts i en kommun med bara 8000 invånare. Bör finnas en bok i varje hus alltså. De har också hittat många läsare i Göteborg och övriga Västsverige men nu känns det extra roligt att böckerna genom Storytel och andra ljudbokstjänster kommer kunna nå människor i ett betydligt större område.
0000059500.jpg
I maj tecknade jag avtal med Enberg Agency och därmed kommer mina böcker som bland annat hyllats för sina miljöer och karaktärer även kunna exponeras för en världsmarknad både vad gäller böcker och film. Det är en kittlande tanke att en dag kanske se sina böcker översatta till andra språk.

I serien Morden på Smögen är det surfpolisen Dennis Wilhelmson som beger sig upp till Smögen för att läka efter en livskris. Men sommaren blir inte så lugn och harmonisk som han förväntat sig. En ung man hittas död i Smögens hamnbassäng några dagar före midsommarafton och motvilligt dras Dennis in i Sotenäs mest uppmärksammade mordutredning någonsin. För alla som älskar spänning och är nyfikna på Bohuslän (som faktiskt utsetts till världens sjunde vackraste landskap av CNN) så passar min böcker perfekt. Så du som har planer på en sommar i hängmattan, i segelbåten, i löparspåret eller på stranden så finns mina böcker på Storytel. Hoppas vi hörs där!

//Anna Ihrén

Smögen kan ha fått en egen deckarprinsessa.

Intervju med Alexandra Appelqvist

DSC_6340.jpg
Fotograf: Martin Fältström

Alexandra Appelqvist svarar på frågor om nya succéboken ”Handboken för singlar på gränsen till nervsammanbrott” som nu kommer som ljudbok.

Hur uppkom den här historien?

Historien bakom min bok är nog lite speciell. Istället för ett klassiskt synopsis samlade jag alla mina Facebook-statusar från min singelperiod, och av dem byggde jag kapitel med olika teman som en bas för handlingen. Initialt var mitt manus mer som en anekdotsamling, men när det fått vila i sex månader bakade jag om innehållet helt och ut kom romanen om Filippa.

Vad var det som gjorde att du ville skriva just om dina egna erfarenheter?

När jag hamnade i en livssituation där jag bestämde mig för att skriva en bok tog det ganska kort tid innan jag kände att mina singelår var självklara att inspireras av. Jag tilltalas av blandningen humor och svärta. De ligger alltid nära varandra om man är lagd åt det hållet, vilket jag är, och singellivet kan sannerligen erbjuda bägge.

Du har ju fått väldigt mycket positiv respons från läsare – är dessa känslor universella? Vilka är det som främst har kontaktat dig? 

Det är en hel massa underbart modiga härliga kvinnor som inte tvekat att maila mig och berätta vad de tycker om boken. Jag var inte alls beredd på det faktiskt, och har blivit väldigt berörd. Sedan har flera personer som själva är i bokbranschen frågat om råd och tips, vilket också är en glad överraskning. Vadå, det är ju jag som är nybörjare liksom. Det känns 2017 att våga vara öppen med vad man känner och att boosta varandra. Att spela tuff och inte visa sina känslor är verkligen passé.

Boken heter ju Handboken för singlar på gränsen till nervsammanbrott och ju en hybrid mellan roman och handbok – kan alla ta till sig av dina råd? Och vilka är de främsta råden i singellivet?

Filippa (huvudpersonen som till stor del bygger på mig själv) konstaterar ganska tidigt att hon inte kommer att kunna ge nyckeln till hur någon ska lösa sitt liv. Men ibland kan det vara tillräckligt att känna att någon annan faktiskt har känt precis som du gör. Man kan skratta eller gråta tillsammans med någon och det kan vara lite tryggt. En oväntad målgrupp som har uppskattat min bok både för igenkänningen i det lite grubblande över livet och kärleken, och det roliga att få åka runt i mitt lite krusidulliga språk är manliga akademiker över 70 år, haha! Så javisst tror jag att det finns något litet passande råd för alla i min bok!
0000060610.jpg
Du gick från en negativ spiral av uppbrott och förändringar i jobblivet och vände den till en succésaga – Hur ska man tänka när man står mitt i det svarta? Hur peppar man sig?

Mitt liv gick på kort tid från att vara ett Instagramvänligt härligt litet liv till att del efter del kraschade. Jag fick panik över vem jag var och vad det skulle bli av mig. Skrivandet och boken var det jag krampaktigt höll fast vid. Jag sade upp mig från mitt jobb på ett spännande adtech-bolag utan att ha någon exakt plan utom att jag var tvungen att landa i mig själv en stund. Sedan gjorde jag klart boken och skrev även sex manus till en barnboksserie medan jag överlevde på att hyra ut min lägenhet och jobba på ett café. Jag visste bara att jag var tvungen att få “Singelboken” att fungera. Därför var egenutgivning också bra, jag hade full kontroll över allt själv. En väninna sade att stunderna då man vill ge upp livet måste man igenom, för enligt någon slags karma-regel får man tydligen uppleva hela skiten igen om man ger upp… Så jag tror att man ska försöka hålla fast vid att det kommer att bli bättre när man är i något hemskt, även fast det kan bli ännu sämre på vägen dit. För mig personligen har alla delar som gick sönder kommit tillbaka nu, på ett ännu bättre sätt och jag är genuint lycklig och ödmjuk inför det. Så härda bara ut – det blir bra sen!

Vännerna och systerskapet är ju synnerligen närvarande i din bok – vad betyder de för dig i ditt egna liv? 

De tre väninnorna i Filippas liv bygger på sex nära väninnor till mig själv. Jag funderade på vilka som skulle passa bäst att blanda, och det fantastiska var att när de börjat smälta ihop uppstod tre helt nya karaktärer. Alle och Marie i Kittelfjäll bygger däremot på helt egna förlagor fast med ett kryddmått fiktion. Systerskap och snällhet är extremt viktigt för mig, vi kvinnor har en speciell styrkan som vi ska vårda tillsammans. Så har det varit under hela evolutionen som “Clara” skulle ha sagt. Jag har sedan barndomen haft min pappa som är superfeminist. Det måste bli fler män som vågar vara starka förebilder och markera hur det ska vara, att känna sig säkra och bekväma i det.

Det finns ju även en Spotifylista som man kan lyssna på i samband med läsningen () – är det personliga favoriter eller Filippas favoriter? 

Musiken illustrerar olika faser och scener i boken i ett härligt virrvarr. Jag har pudrat små nostalgidoftande pustar av sent 90-tal och tidigt 2000-tal över handlingen, så en hel del gamla favoriter till mig själv finns med som Mary J Blige och Thomas Rusiak. Men även sånt som varken jag eller Filippa lyssnar på, men som har sin fina plats i boken.

Exempelvis E-types intro som dundrar igång ett Friskis & Svettis-pass som Filippa i storögd panik råkat delta i. Dessutom är det obligatoriskt att ha med ett par låtar som kanske är skämmigt okreddiga, men som man egentligen har allra roligast att fuldansa till där vid klockan 02.30, haha!

Nu blir din roman ljudbok – hur känns det?

Ja du, att den blir ljudbok känns som allt annat i denna bokresan (för att använda att klyschigt Idoljury-klingande uttryck, haha!). Det vill säga extremt overkligt… Men så galet kul och dessutom väldigt spännande att se om ljudbokspubliken kommer att gilla den. Jag håller tummarna hårt!

Med ljudboken nås ännu fler lyssnare – Vilka sorters lyssnare tänker du att kommer att nå?

Den givna målgruppen är såklart tjejer i olika åldrar som någon gång upplevt singeltidens vedermödor och ljuvlighet. Men som Filippa själv säger så är boken för alla som någon gång har gett upp sitt gamla liv, som tvingats överleva, och som någon gång känt att du faktiskt just då äger världen. Jag tror att olika lyssnare kan uppskatta boken på olika sätt.

Det ju Callin Öhrvall Delmar som läser din bok – vad är det som gör att hon passar så bra till just din berättelse? 

Jag är extremt glad över att det blev just Callin som läste in boken. Hon var den allra första jag hade på min önskelista, och hon har en väldigt fin röst som man tycker om att lyssna på. Min magkänsla var att hon skulle förstå min bok och ha förmågan att kunna höja den som ljudbok. Dessutom fick min pappa (som till allra högsta grad har varit en inspiration till “Den grekiska Pappan” i boken) öva på att vara digital genom att googla Callin. Förtjust berättade han att vi var lika långa, lika gamla och att hon dansar salsa. Så då fanns ju ingen tvekan att hon var perfekt för boken. Jag har ännu inte hört inläsningen så det känns väldigt pirrigt men på ett härligt sätt.

Tack Alexandra!

Intervju med Alexandra Appelqvist

Gästbloggsinlägg: F*ck-ups & businessblunders

PressbildbokenEbbaNils
Fotograf: Julia Delin

I media och runt omkring oss förmedlas det ständigt bilder av ”over night successes” och felfria framgångssagor. Om vi bara strävar efter perfektion och förmedlar en onyanserad bild av hur drömmar har besannats kommer inte bara många av de som vill förverkliga en idé och bidra till innovation i samhället att gå på samma nitar som entreprenören före utan kanske till och med avskräckas att följa sin drömmar. Nyckeln ligger i att våga försöka och att också hitta din egen definition av framgång.
0000055233
I F*CK-UPS & BUSINESSBLUNDERS lyfter vi fram det oväntade värdet av misslyckanden och låter några av Sveriges mest modiga entreprenörer, politiker, äventyrare och författare delar med sig av sina berättelser i hopp om att inspirera fler att våga följa sin dröm.

Här kommer våra 5 bästa tips:
1. Se på misslyckanden som lärdomar snarare än bakslag. De som blir bäst på något är oftast de som snabbast går från misstag till misstag utan att tappa motivationen.

2. Våga vara ärlig och öppen när saker inte går som de ska. Genom att bjuda in andra får du hjälp att ta dig vidare.

3. Kom ihåg att ingen människa kan undvika motgångar. Universum strävar ständigt mot kaos och även de mest framgångsrika människorna har en historia kantad av svårigheter.

4. Forskning visar att de människor som tidigt lär sig att hantera motgångar och att inte ge upp också är de som når mest framgång i livet.

5. Lär av andras misstag såväl som dina egna, men kom ihåg att ingen har ett facit för framtiden – det enda sättet att bemästra den är att testa sig fram.

//Ebba & Nils

Gästbloggsinlägg: F*ck-ups & businessblunders

Polisen & författaren Andreas Ek gästbloggar!

Andreas Ek hos fotografen Bee Thalin, Värmdö
Fotograf: Bee Thalin

För drygt två år sedan satt jag (snarare halvlåg) i soffan framför teven. Barnen sov och min fru arbetade natt, och jag zappade mellan olika kanaler i brist på annat. Det var då jag bestämde mig för att faktiskt skriva en bok. Däremot hade jag ingen aning om vad den skulle handla om. Jag har en skruvad förkärlek till dystopier och handlingar med apokalyptiska inslag, så att min bok skulle hamna i den kategorin var ganska självklart. Jag fick plötsligt en scen i huvudet och jag började att skriva. Några dagar senare hade jag producerat ett antal sidor som min fru fick läsa med kritiska ögon (tro mig, hon kan vara kritisk). Hon tyckte om det jag hade skrivit och ville läsa mer. Det var inte mycket annat att göra än att fortsätta.

Tre månader senare var jag klar med mitt första utkast och jag anlitade en lektör som gav tummen upp och trodde att jag hade något på gång. Efter lite redigering skickade jag manuset till förlag och refuseringarna trillade in, men jag höll modet uppe och när en redaktör hörde av sig och ville ge ut Raseri, hoppade jag högt. Tyvärr visade det sig att de andra redaktörerna inte höll med. De trodde inte att min bok skulle nå ut till den stora delen läsare, vi har ju en förkärlek till deckare i vårt avlånga land. Eftersom jag arbetar som polis, tror de flesta att det är inom den genren jag har skrivit, men Raseri är så långt ifrån en deckare man kan komma…

Raseri handlar om ett virus som sprider sig som en löpeld och gör människor galna och aggressiva. Mitt i kaoset som följer, hamnar polisen Erik som måste ta sig till sin familj som befinner sig på annan ort. Under sin resa stöter han på motgångar, som gör att hans letande tar längre och längre tid. Ska han hinna fram i tid? Har hans familj klarat sig? Detta är frågor som Erik får brottas med. Parallellt får läsaren även följa Mona och hennes arbete på Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium P4 i Solna.

När jag fick ett definitivt nej från förlaget, bestämde jag mig för att ge ut boken själv och startade ett förlag. Jag tog kontakt med min lektör och anlitade henne i form av redaktör och jag bestämde mig för att hennes ord var lag. Att begreppet Kill your darlings skulle kännas som en käftsmäll, var jag inte beredd på. En sidostory skulle bort. Den tillförde ingenting. Istället skulle jag lyfta fram en karaktär (Mona), som i första utkastet dök upp först mot slutet av boken. Sagt och gjort. Stackars ”Max” som sidostoryn handlade om, förintandes ur handlingen med ett par knapptryck och nya kapitel började ta form.
0000057019
Parallellt med redigeringen kom allt runt omkring med formgivning, tryckning, distribution, omslag, korrekturläsning och marknadsföring. Som ensamföretagare blev det ett omfattande jobb och jag satt varenda lediga stund och gick igenom offerter, mailade tidningar, bokhandlare och letade upp distributionskanaler. Processen har varit lång men intressant, rolig och lärorik. Bokbranschen är speciell och det är svårt för en debutant att nå ut. Det är också svårt att få ett förlagskontrakt (uppskattningsvis får förlagen in flera tusen manus per år, och ger ut kanske två eller tre debutanter). De som lyckats med att få ett förlag på kroken, ska ge sig själva en extra klapp på axeln, för det är riktigt bra jobbat.

Raseri kom ut som inbunden i slutet av november 2016 och nu har första upplagan på nästan 1200 exemplar snart sålt slut. En andra upplaga finns i lager och när Word Audio Publishing hörde av sig och ville göra ljudbok av den, trodde jag knappt att det var sant. Nu är den här och för dig som vill lyssna på något riktigt spännande, borde Raseri vara ett självklart val. Om du vågar.

//Andreas
Eken Förlag

Polisen & författaren Andreas Ek gästbloggar!

Henrik Wennesund gästbloggar!

home-photo-henrik-wennesund
Foto: Studio Wallander

Olof Palme sköts till döds. Varför och av vem? Varför blev det just en fredagskväll på Sveavägen på Östermalm och med ett tiotal vittnen? Fanns det inte lämpligare tillfällen? Frågorna som vi ställer oss om ett av de mest spektakulära brotten i svensk kriminalhistoria blir knappast färre med åren.

Under fjorton månader i början av 1990-talet gjorde jag min militärtjänst i flottan på ett minsveparfartyg. Det var en härlig tid och jag minns den med glädje. Men det fanns en känsla av att det gamla kommunistspöket, trots murens fall och Sovjets fall, ännu levde kvar. Det talades bland befälen om militären som en ”stat i staten” en elit som stod högre i rang än något annat av samhällets skrå. En elit som stod över lagen. Det gick rykten om att det var militärer som låg bakom mordet på Palme.
48379
Många år senare, 2010, slog det mig: tänk om Palmes mördare lever? Här mitt ibland oss. Vad tycker han om vår samtid? Om den politik som förs och framför allt, vem skulle kunna bli hans nästa offer…? Kamrat .357 är en berättelse om hur mordet kanske gick till och om hur storpolitiken påverkar den lilla människan. Hur gamla oförätter aldrig suddas ut och leder till händelser som kan gå till historien som alldeles särskilt oerhörda.

Kamrat .357 är en ”filmisk”, tät och ganska intensiv berättelse som passar perfekt som ljudbok, här i en mästerlig uppläsning av Torsten Wahlund.

Henrik Wennesund
Christchurch i december 2016

Henrik Wennesund gästbloggar!

Sandra Gustafsson gästbloggar!

sandrag
Foto: Privat

Skrivandet började i grundskolan med korta noveller. I gymnasiet blev det längre noveller och på högskolan skrev jag uppsatser. En lärare på Socialhögskolan skrev i marginalen ”Du skriver som en författare – fast det kanske du är?” Då hade jag skrivit en bok, min självbiografi Maskrosungen. En berättelse ur barnets perspektiv, en vittnesskildring, en förklaring. Det blev början på något som förändrade mig totalt som person.

Jag som alltid satte mig längst bak i klassrummet för att inte synas, inte få frågor, inte sticka ut, inte ta plats, inte vara annorlunda. Plötsligt stod jag på scener runt om i landet med lampor rakt i ansiktet och visade bilder på mig själv som bebis, som 7-åring med ledsna ögon och en 12-årings revanschlystna flin. Jag som inte ville vara annorlunda var nu det helhjärtat inför hundratals åhörare under några timmar. Det förändrade mig på många sätt. Det gav mig energi och det gjorde mig trött, men framförallt gav det mig insyn i en värld som jag trodde att jag var ensam om att ha upplevt. Jag fick brev, mail, vykort och en gång ett telefonsamtal. Folk kom fram i pausen på mina föreläsningar och öppnade sina hjärtan, sade att ”Det här har jag aldrig berättat för någon.” Det var fint. Jag hade skrivit en bok där jag totalt blottade mig själv och undrade vem som skulle vilja läsa det. Idag har 30 000 personer köpt den boken.

Min senaste roman heter Hudlös, ett porträtt av en familj i kris och jag gillar sånt! Trasiga människor, elaka människor, ledsna människor i relationer som ställs inför trauman, inför liv och död. Svartsjuka, hat och kärlek. Jag skriver om människor som inte kan vara rationella längre, människor som har använt sina reserver. Människor som agerar på instinkt utan tanke på konsekvenser. Mina böcker är mörka och otäcka, precis som livet är många gånger. Jag kan sakna sanningshalten i vardagen, förstår ni vad jag menar då? Verkligheten. Det där som vi bär med oss i hemlighet, det där som pågår i husen och lägenheterna bredvid – det vi helst inte talar om. Det vi inte visar upp eftersom vi vill vara som alla andra, smälta in och inte ta mer plats än någon, bara vara lagom. Det skriver jag om.

//Sandra Gustafsson

Skrivplats Vik Österlen.JPG
Foto: Privat (Skrivhörnan)
Sandra Gustafsson gästbloggar!